Annons

Annons

Annons

Julen

”Child-check” ska hjälpa vården att upptäcka om barn far illa

Julhelgerna är högsäsong på akuten, när alkohol och våld hemma är festligheternas följeslagare. På akuten i Lund får alla frågan: finns det barn i hushållet? Metoden ”child-check” har lett till en kraftig ökning av orosanmälningar.

Text: 

Redan i triagerummet, intaget till akuten, tar den mottagande sjuksköterskan reda på om det finns barn i hushållet. ”Det är egentligen ganska enkelt” säger Christoffer Dovik om child-check-metoden.

Bild: Ingemar D Kristiansen

Annons

I Lund har pilotförsöket pågått sedan 2020, nästa år startar arbetet på Sus Malmö – och på sikt ska metoden användas även i Helsingborg, Ystad och Kristianstad.

– Det känns bra att faktiskt se vad man kan göra för barn, som man kanske missar på andra ställen, säger sjuksköterskan Lotta Ottoson som ingår i den särskilda arbetsgruppen för ”child-check”.

Patienten som kommer in medvetslös eller blåslagen kan ha en sjukdom eller varit med om en olycka. De riskfaktorer som all personal är uppmärksam på är misstanke om alkohol- eller drogmissbruk, våld i hemmet eller svår psykisk ohälsa, exempelvis självmordsförsök.

– Egentligen är det väldigt enkelt. Den mottagande sjuksköterskan ställer frågan om barn, nästa steg är att reagera om den vuxne finns i någon av tre riskgrupperna, säger Christoffer Dovik, akutläkare och ansvarig för "child-check" i Lund.

Annons

Annons

Patienter som kommer in får en rad frågor direkt. ”Där lägger man bara in barnfrågan som en standard”, beskriver sjuksköterskan Lotta Ottoson.

Bild: Ingemar D Kristiansen

Alla vuxna patienter får frågan om barn i hushållet – oavsett om det är egna barn, bonusbarn, släktingar, barnbarn eller vårdade barn.

– När patienten kommer in ställer man en rad frågor: har de varit utomlands, har de kräkts eller haft diarréer. Det är inte konstigt att rutinmässigt fråga om barn också, beskriver Lotta Ottoson.

Sjukvårdspersonal är sedan länge skyldig att göra en orosanmälan om tänkbara risker för barn. I praktiken sker det sällan på vuxenakutmottagningar – det är ytterligare ett moment som ska in i stressen kring provtagning, undersökningar och kanske akuta åtgärder.

Den tanken har personalen på akuten i Lund fått in i rutinerna på ett systematiskt sätt, genom "child-check". Medvetenheten om anmälningsskyldigheten har stärkts.

Under 2020 tredubblades andelen orosanmälningar från akutmottagningarna i Skåne. Det skedde från en låg nivå, men akuten i Lund stod för hela ökningen.

Många inom sjukvården känner osäkerhet kring anmälningsskyldigheten, berättar Christoffer Dovik som ofta berättar och föreläser om ”child-check”.

Misstankar om att barn eventuellt utsätts för våld eller bristande omsorg väcker känslor och igenkänning hos nästan all vårdpersonal.

– Folk kommer till mig och berättar om situationer: borde jag ha gjort en orosanmälan där? Det tyckte inte läkaren, kanske undersköterskan säger. Men lagen gäller alla inom vården, säger Christoffer Dovik.

Annons

Att verkligen göra en orosanmälan kan vara känsligt. På akuten i Lund talar man sig samman i teamen av undersköterskor, sjuksköterskor, kuratorer och läkare. En misstanke i något led räcker – vårdpersonalens roll är inte att bevisa något utan just att anmäla.

Annons

Personalen på akuten i Lund talar sig samman i team om orosanmälan. Lotta Ottoson och Christoffer Dovik ingår i arbetsgruppen för "child check" - som nu ska införas i Malmö.

Bild: Ingemar D Kristiansen

Arbetsgruppen har regelbundna avstämningar med de tolv kommuner som ingår i Sus upptagningsområde – för det är hos deras socialtjänster som anmälningarna hamnar, och det är där utredningsansvaret ligger.

Och det är mycket välkommet, försäkrar Karin Thornquist, enhetschef för mottagningsenheten och sociala jouren i Lund.

Flera av akutens orosanmälningar har gett konkreta resultat.

– Vi har fått kännedom om barn och familjer som vi annars inte hade fått någon anmälan om, och där vi kunnat erbjuda stöd och hjälp, säger Karin Thornquist.

– Att vuxna i familjen har problem med alkohol, droger eller våld i hemmet kanske man inte ser i barnens skolor eller hos andra som har anmälningsskyldighet.

Just att något gått så långt att en person hamnar på akuten kan underlätta att fånga upp en familj, betonar Karin Thornquist.

– Då är också personer mer benägna att ta emot hjälp. Om ett barn har skilda föräldrar, så kanske den ena inte vet att den andra har problem. Kommer det då en anmälan är vi skyldiga att prata med båda vårdnadshavarna - det kan hjälpa barnet.

Annons

Personalen som jobbar med child-check har fått viss återkoppling, bland annat från Lunds kommun. Men det är lite frustrerande att inte få veta: Var vår orosanmälan till någon hjälp för barnen och familjen?

Den starka sekretesslagstiftningen gör att socialtjänsten inte får förmedla mer än: 1) Vi har tagit emot er anmälan och 2) en utredning har inletts.

– Det kommer ständigt frågor om det här: vad hände sedan? Men vår roll är begränsad till att signalera – hade detta varit en film är vi med i första scenen och pekar och säger: det är något skumt som händer därborta, resonerar Christoffer Dovik.

Annons

– Men vi får helt enkelt nöja oss med att vi gjorde rätt i situationen och orosanmälde.

Initiativtagaren till att införa child-check i den skånska sjukvården är barnläkaren Louise Laurell som också är medicinskt ansvarig för Sus barnskyddsteam. Hon kom i kontakt med den vid studiebesök i Nederländerna.

Hon har nyligen fått 400 000 kronor i anslag från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för att utvärdera metoden i Lund och Malmö.

– Om det faller väl ut på Sus, finns ett inriktningsbeslut om att alla akutsjukhus i Skåne ska starta med detta. Då blir Region Skåne första hela regionen i Sverige som arbetar enligt metoden, säger Louise Laurell.

Fakta

Child check - metod från Nederländerna

Metoden att systematiskt arbeta med orosanmälningar utifrån riskfaktorer hos vuxna akutpatienter härrör från Nederländerna. Där används child check, som först kallades Haagprotokollet, nu på akutmottagningar i hela landet.

Den som utformat metoden är akutsjuksköterskan Hester Diederich, som är nationell samordnare i Nederländerna. Hon besökte Sus 2018 och föreläste om child-check.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan