Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Min mening

Insändare
Gärna pensionstillskott men hellre bättre pension som i grannländerna

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

Jämfört med grannländernas pensionssystem ger det svenska ett sämre skydd mot att bli låginkomsttagare efter att ha lämnat arbetslivet och gått i pension. Det skriver Lennart Delander.

Annons

Avsikten med det här inlägget i pensionsdebatten är att med empiriska exempel visa att grannländernas pensionssystem överträffar det svenska när det gäller att gå i land med uppgifter som ett pensionssystem är till för att lösa.

Sifferuppgifterna i början är hämtade från EU:s statistikkontor Eurostats databas Income and living conditions och avser 2019 för att undvika tänkbara effekter av covid-19.

Hur stor är andelen pensionärer med disponibla inkomster under låginkomstgränsen, inom EU officiellt kallad fattigdomsgränsen? En term som också används i Sverige av till exempel Statistiska Centralbyrån och Pensionsmyndigheten.

En mindre lyckad benämning kan man tycka så här används istället beteckningen låginkomstgränsen. Den går vid 60 procent av medianen, den mittersta inkomsten när landets inkomster ordnas från den lägsta till den högsta. Andelen med pensionsinkomster under respektive lands gräns 2019 var 9 procent i Norge, 11 i Danmark, 14 i Finland och 15 i Sverige.

Annons

Annons

Jämfört med grannländernas pensionssystem ger det svenska alltså ett sämre skydd mot att bli låginkomsttagare efter att ha lämnat arbetslivet och gått i pension. Sedan 2010 har andelen pensionärer under låginkomstgränsen minskat med 4 procentenheter i Norge och Finland och med 7 i Danmark. I Sverige har den däremot ökat med 1 procentenhet.

Hur långt under respektive lands låginkomstgräns ligger svenska, danska, norska och finska pensioner? Eurostat: Den danska och norska genomsnittspensionen för pensionärer med låga inkomster ligger 8 procent under låginkomstgränsen, den finska 10 och den svenska 11 procent under gränsen. Gapet upp till gränsen är alltså störst i Sverige. Det innebär att många svenska pensionärer med inkomster under låginkomstgränsen har det sämre ställt än pensionärer under gränsen i grannländerna.

Hur stor är ersättningsgraden? Den är ett mått på hur väl pensioner ersätter inkomster före pensioneringen. Den visar med andra ord i vilken utsträckning som levnadsstandarden före pensioneringen kan upprätthållas. I det här fallet har uppgifterna hämtats från OECD:s rapport Pensions at a Glance 2019. Skälet är att där finns det uppgifter om ersättningsgraden uppdelade på de som de tio åren närmast före pensioneringen har varit låg- respektive höginkomsttagare.

I den rapporten dras låginkomstgränsen inte vid 60 utan vid 50 procent av ländernas genomsnittliga disponibla inkomst. För låginkomsttagarna var ersättningsgraden den här: I Sverige och Norge 55 procent, i Finland 60 och i Danmark inte mindre än 118 procent. I Sverige har den minskat mellan 2007 och 2018 medan den däremot har ökat i Danmark och Finland. Uppgift om fördelningen mellan hög- och låginkomsttagare saknas för Norge.

Annons

Annons

Sverige utmärkte sig också genom att höginkomsttagarnas pensioner hade en högre ersättningsgrad än låginkomsttagarnas. Svenska höginkomsttagares levnadsnivå efter pensioneringen upprätthölls alltså bättre än låginkomsttagarnas. I rapportens övriga 43 länder var förhållandet mer tilltalande, det vill säga det motsatta.

Pensionerna har ju den senaste tiden spelat en stor roll i den politiska debatten. Det har lappats och lagats i pensionssystemet och det ställs krav på mer av det slaget. Ett riksdagsval står ju för dörren. Det som en gång var en förebild som välfärdsland borde kunna bättre.

Lennart Delander

Viken

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy