Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

kulturBöcker

Ida Ölmedal
Det är inte bara lite ensamhet

Social isolering är skadlig på flera plan. Ekonomen Noreena Hertz vill ta strid mot den i sin bok ”Ensamhetens århundrade”.

Det här är en kulturartikel.Analys och värderingar är skribentens egna.

Ekonomiprofessorn Noreena Hertz är aktuell med boken ”Ensamhetens århundrade”. Hon har tidigare bland annat uppmärksammats för ”Det tysta övertagandet”, där hon kritiserar hur företagen tagit över politikens roll. Foto: Marc Nolte

Annons

Ida Ölmedal är kulturchef.

Fakta

Noreena Hertz

Ensamhetens århundrade – så återtar vi känslan av att höra ihop i en splittrad värld. Översättning Peter Staffansson. Natur & kultur.

Ett intressant fenomen i den första vågen av demonstrationer mot coronarestriktionerna var hur ledarna anspelade på gemenskap och kärlek. Det erbjöds kramar. Folk viftade med skyltar med hjärtan.

Hur förvirrat och potentiellt farligt det än var, var det inte så svårt att förstå lockelsen. Längtan efter andra människor är en kraftfull drivkraft.

Scenerna flashar förbi för mitt inre när jag läser den vänsterliberala ekonomen Noreena Hertz bok ”Ensamhetens århundrade”, som kommer ut på svenska i början av februari. Där driver hon tesen att ensamhet var en växande kris i många länder redan före pandemin, och en fråga som borde intressera politiker mer.

Annons

Annons

Isolering gör människor rädda. Och rädslan i sig är fysiskt skadlig för oss. Ensamhet utlöser en stressreaktion som, om den blir långvarig, ökar risken för kranskärlssjukdomar och stroke. Risken för demens ökar också.

Allmänt sett är social isolering allra vanligast bland de äldsta, men upplevelsen av ofrivillig ensamhet är också relativt vanlig bland tonåringar och unga vuxna. Hertz uppger exempelvis att andelen 15-åringar som känner sig ensamma i skolan ökade i nästan hela OECD-området mellan 2003 och 2015. Var femte ung amerikan uppger sig inte ha några vänner alls.

Hertz pekar ut ett antal strukturella samhällsförändringar som riskerar att göra 2000-talet till ”ensamhetens århundrade”: En är urbaniseringen, inte bara eftersom vi ständigt flyttar ifrån varandra utan för att vi i staden överväldigas av så många okända ansikten att vi vänjer oss av med sociala vardagsbeteenden som att hälsa på busschauffören eller se kassörskan i ögonen. En annan är robotiseringen och den arbetslöshet den riskerar att leda till. Inte helt oväntat ägnas också mobilberoendet ett kapitel. Det finns någorlunda goda belägg för att sociala medier ökar våra ensamhetskänslor: I en studie med 3 000 deltagare var effekten av att radera Facebook 40 procent större för det subjektiva måendet än att gå i terapi.

Det ska skjutas in att svensk statistik åtminstone fram till pandemin motsade den trend Hertz vill tala om: om man ska gå på vad svenskarna själva uppger, känner vi oss snarare mindre ensamma idag än för några decennier sedan. Enligt SCB minskade andelen svenskar som sa sig sakna en nära vän från 26 procent 1980 till 15 procent år 2007. Det finns dock siffror som visar på att de unga känt sig mer ensamma under senare år.

Annons

Annons

Men Hertz menar att ”den moderna ensamheten” inte bara handlar om nära relationer, utan också innefattar en känsla av att vara avskuren från politiken, arbetsplatserna och samhället i stort. Hennes ensamhetsberättelse handlar om ekonomiska klyftor, maktlöshet och en mer ekonomistisk, konkurrensinriktad och egoistisk syn på relationer.

Hon argumenterar övertygande för att det finns en koppling mellan marginalisering och benägenheten att stötta främlingsfientliga rörelser. Vid primärvalet 2016 angav exempelvis Trumpsupportrar dubbelt så ofta som supportrar till motkandidaten Ted Cruz att de aldrig deltog i samhällsaktiviteter. Undersökningar i andra länder pekar åt samma håll: engagemang i civilsamhället skulle kunna vara ett motgift mot populism.

Även om jag har lite svårt för vissa av Noreena Hertz politiska förslag – subventioner som ska främja små pajställen och annat hon gillar – är kärnresonemanget vettigt: om människor ska ha tid för gemenskap, behöver de veta var de ska bo och jobba, vara lediga mer än för att sova ut och ha tillgång till mötesplatser som är till för alla samhällsgrupper.

The Guardians recensent ville sätta upp boken på Boris Johnsons läslista. Det blir spännande att se om den gör avtryck i den svenska samhällsdebatten.

VECKANS

... återuppståndelse. Boken lever! Svenska förläggareföreningen flaggar för att försäljningen av såväl fysiska som strömmade böcker har ökat jämfört med rekordåret 2020.

Annons

... detektivarbete. En man greps misstänkt för att ha lurat till sig outgivna bokmanus, bland annat av Sally Rooney och Margaret Atwood. De mystiska mejlen till författare har varit en snackis i förlagsvärlden, eftersom ingen riktigt kunnat ta reda på syftet.

... syndabock. Kommer Zlatan någonsin att bli profet i egen stad? Läs Mattias Oscarssons reportage om filmen ”Jag är Zlatan” på söndag.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy