Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Om man bor i Malmö eller Mora ska inte spela någon roll.”

När olika avgifter staplas på varandra blir det till slut en fråga om tur och personlig ekonomi som avgör vem som får tillgång till de redskap som kan vara avgörande för möjligheten att leva ett aktivt liv, skriver företrädare för Reumatikerförbundet, Neuro och Riksförbundet HjärtLung.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

En nationell plan bidrar till att regioner och kommuner kan hantera hjälpmedelsförsörjningen på ett mer enhetligt och jämlikt sätt, skriver artikelförfattarna.

Bild: Britt-Mari Olsson

Annons

En ny rapport från Socialstyrelsen visar att kostnaderna för hjälpmedel, till exempel rullstolar, rollatorer och hörapparater, skiljer sig åt beroende på var i landet människor bor.

I fjol startade Socialstyrelsen en ny nationell datainsamling för att under lång tid kunna följa upp tillgången till och kostnaderna för olika hjälpmedel. Resultaten ska ge regionerna och kommunerna underlag i deras fortsatta arbete när det gäller hjälpmedel.

Slutrapporten Uppdrag statistik på hjälpmedelsområdet, som publicerades i december, ger en första överblick på nationell nivå och styrker våra tidigare uppgifter om att regionernas och kommunernas hantering av hjälpmedel ser olika ut i landet och blir alltmer oförutsägbar.

Annons

För ett par år sedan var debatten livlig om så kallade abonnemangsavgifter för hjälpmedel, något som introducerades av den ena regionen efter den andra.

Annons

Systemet med abonnemangsavgifter betyder att regionerna eller kommunerna tar ut avgifter som i vissa fall – efter några år – med råge överstiger vad hjälpmedlet kostar i inköp.

Avgift för utprovning, förskrivning och serviceavgift är exempel på andra kostnader som kommuner och regioner ofta tar ut av den som behöver någon form av hjälpmedel.

När abonnemangsavgifterna planerades protesterade flera funktionshinderorganisationer högljutt, men protesterna har inte gett något resultat. Socialstyrelsens rapport visar att abonnemangsavgifterna idag utgör ungefär en femtedel av de avgifter som tas ut.

Utöver nya avgifter som abonnemangsavgifterna har vissa regioner valt att slopa högkostnadsskyddet för hjälpmedel. Dessutom ser vi en utveckling där allt fler hjälpmedel inte längre skrivs ut av vården, utan måste bekostas av den person som behöver dem. Men redan idag betalar man för hjälpmedel via skattsedeln.

När olika avgifter staplas på varandra blir det till slut en fråga om tur (var man bor) och resurser (personlig ekonomi) som avgör vem som får tillgång till de redskap som kan vara avgörande för möjligheten att leva ett aktivt liv.

Personer med funktionsnedsättning tillhör de grupper i samhället som ofta har det svårt ekonomiskt. En viktig orsak är att många inte får jobb. SCB:s senaste statistik visar att andelen sysselsatta är lägre i denna grupp än i befolkningen totalt.

Annons

Annons

År 2020 var sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning 67 procent. Bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var andelen sysselsatta 52 procent, medan motsvarande andel i befolkningen var 77 procent.

En dålig ekonomi medför att även till synes små kostnader får stor betydelse och för många människor som inte behöver ett, utan flera hjälpmedel, kan kostnaden bli kännbar. Det innebär i sin tur att en del människor får välja bort hjälpmedel som de egentligen behöver och har rätt till, för att de inte har råd.

Regeringen vill att landets befolkning ska hålla sig frisk och aktiv, förebygga ohälsa, arbeta och betala skatt. Men för att det ska bli verklighet behövs också tillgång till hjälpmedel på jämlika villkor, så att alla – även de med funktionsnedsättningar – kan hålla igång.

Vi efterlyser en tydlig nationell styrning av hjälpmedelsförsörjningen, till exempel när det gäller avgifter. En nationell plan bidrar till att regioner och kommuner kan hantera hjälpmedelsförsörjningen på ett mer enhetligt och jämlikt sätt. Om man bor i Malmö eller Mora ska inte spela någon roll.

SKRIBENTERNA

Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet.

Lise Lidbäck, förbundsordförande för Neuro.

Inger Ros, förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Till toppen av sidan