AnnonsHelsingborgshem

Drottninghög växer - får den variation av bostäder som tidigare saknats

Drottninghög byggdes i slutet av sextiotalet som en del av miljonprogrammet. Nu förnyas och byggs det ut med hundratals nya bostäder.
–Tillsammans med de boende skapar vi förutsättningar för fler livsstilar på Drottninghög, säger Mikaela Åberg, projektledare för stadsdelsutveckling på Helsingborgshem.

Det är mycket på gång på Drottninghög i och med det omfattande utvecklingsarbetet DrottningH. Bland annat byggs ett nytt kvarter, Stadskvarteret, i den västra delen av området som blir inflyttningsklart i etapper under 2022 och 2023.

Men innan vi blickar framåt, backar vi bandet femtio år. När Drottninghög byggdes i slutet av sextiotalet var miljonprogrammet idealet. Miljonprogrammet föddes ur visionen om folkhemmet som tog form med den stora bosociala utredningen som påbörjades under 1930-talet. Utredningen var så omfattande att den inte stod klar förrän efter andra världskrigets slut.

Drottninghög när det var nybyggt, tidigt 1970-tal. FOTO: Helsingborgshem

– Människor intervjuades om hur de rörde sig i sina bostäder, hur de lagade mat, åt, hur mycket de uppehöll sig i de olika rummen. Genom bostadsvaneundersökningar gick man runt i hemmen och mätte de olika rummen, arbetsytorna i köket – allt i syfte att skapa den allra bästa komforten och funktionen i de nya bostäder som skulle byggas inom ramen för folkhemmet och senare miljonprogrammet, säger Erik Stenberg, som är arkitekt och lektor i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan.

Miljonprogrammet, som genomfördes 1965-1975, blev kulmen för projektet som skulle lyfta Sverige ur den allvarliga bostadsbrist som rådde i början av 1900-talet, och höja bostadsstandarden väsentligt.

På några decennier gick Sverige från att ha kontinentens sämsta boendestandard, till den allra bästa, berättar Erik Stenberg.

Erik Stenberg är arkitekt och lektor i arkitektur vid Kungliga tekniska högskolan. FOTO: Helsingborgshem/Peter Lydén

När Drottninghög byggdes under sent sextiotal hade arkitekter och byggherrar därför mycket ny kunskap om hur husen borde utformas.

– Det fina med husen och lägenheterna på Drottninghög är att de ritades utifrån kunskapen man hade fått från utredningsåren samt 40- och 50-talens bostadsbyggande, säger han.

Mikaela Åberg är projektledare för stadsdelsutveckling på Helsingborgshem. Planlösningen i lägenheterna, inspirerad av femtiotalet, är till exempel fortfarande mycket uppskattad av de boende, berättar hon.

­– Planlösningarna har vi tagit tillvara när vi renoverar. De ger familjevänliga och funktionella bostäder. Många uttrycker glädje över just planlösningarna eftersom de är väl genomtänkta, säger hon.

Dock blev det ingen större variation på lägenheternas storlek, det som byggdes var övervägande treor och fyror.

Mikaela Åberg är projektledare för stadsdelsutveckling på Helsingborgshem. FOTO: Helsingborgshem

–Drottninghög fick sedan, liksom många andra miljonprogramsområden, en utveckling av försämrad socioekonomi och dåligt rykte. Redan under nittiotalet började därför diskussionen om hur vi kunde förbättra. Skulle vi fokusera på det sociala eller det fastighetstekniska? Vi kom fram till att vi inte kunde begränsa oss till enbart en del, vi måste föra utvecklingen framåt på alla håll. Det blev sedan grunden för projekt DrottningH som drog igång 2012, säger hon.

DrottningH drivs gemensamt av Helsingborg stad och Helsingborgshem och har fyra övergripande strategier: Att förtäta stadsdelen och skapa variation, att verka för öppna processer och samverkan, att koppla samman och riva barriärer – samt att sätta barn och unga i fokus.

När nu nya Stadskvarteret byggs i västra delen av Drottninghög samtidigt som andra bostadsaktörer etablerar sig i området och tillför både nya hyresrätter och bostadsrätter får stadsdelen den variation av bostäder som tidigare saknats.

Stadskvarteret är ett av Helsingborgshems största byggprojekt med 188 nya hyreslägenheter och tio friköpta radhus. Stadskvarteret kopplas arkitektoniskt samman med Grönkullagatan inne på Drottninghög men också med Regementsvägen.

DrottningH-projektets strategi kring samverkan och öppna processer märks tydligt i kommunikationen med hyresgästerna.

Jag skulle säga att vårt dialogarbete med hyresgästerna är unikt för DrottningH. Långt innan vi bygger nytt eller renoverar så involverar vi invånarna. Det kan handla om allt från nya lekplatser till konstplank eller andra offentliga ytor.

Detta arbetssätt är inget som vi kommit på själva, utan det är forskningsbaserat och framtaget i samarbete med Campus Helsingborg, berättar Mikaela Åberg.

Helsingborgshem har till exempel gjort hembesök för att bättre förstå hyresgästernas önskemål och behov inför kommande renoveringar.

–Den dialogen ligger till grund för affärsmål för renoveringar på Drottninghög, vi har anpassat oss efter att hyresgästerna önskat en valbar nivå och vi fasar in hyreshöjningar under fem års tid. Det har varit mycket uppskattat.

Drottninghög centrum, tidigt sjuttiotal. FOTO: Helsingborgshem

Invånarnas tankar tas också tillvara när det gäller utvecklingen av grönområden och rekreationsmöjligheter.

–Som exempelvis Drottninghögsparken, där ska vi utveckla och förädla ytterligare, säger hon.

Arkitekt och lektor Erik Stenberg är glad över att Helsingborgshem värnar om människorna som ska bo och bor, i stadsdelen och deras behov. Utifrån processerna som Helsingborgshem arbetar efter är det tydligt att bostadsbolaget vill att alla ska ha en självklar plats på Drottninghög; gamla som nya hyresgäster, menar Erik Stenberg.

– Jag gillar deras boendedialoger, processerna är viktiga för att människorna som bor i området idag ska känna att deras åsikter räknas och respekteras. Det kan lätt bli konflikter annars, när en stadsdel ska rustas upp och särskilt när nya bostäder med annan standard byggs.

Fakta

Drottninghög och DrottningH

DrottningH är namnet på det projekt som ska utveckla och förändra stadsdelen Drottninghög under 20 år (fram till 2035). Flera av stadens förvaltningar och bolag är med i arbetet.

Med fokus på miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet är målet att göra Drottninghög till en integrerad del av staden – fysiskt, mentalt och socialt. Projektet drivs utifrån fyra strategier:
Koppla samman och riv barriärer
Förtäta stadsdelen och skapa variation
Öppna processer och samverkan
Barn och unga i fokus

Projekt DrottningH ska vara ett föredöme för liknande stadsförnyelseprojekt i Helsingborg och övriga Sverige.

Läs mer här: https://www.helsingborgshem.se//byggprojekt/stadsdelsutveckling-pa-drottninghog

Denna text är en annons producerad av Bonnier News Brand Studio och inte av HDs redaktion. Vill du veta mer om hur vi arbetar med denna typ av material får du gärna kontakta oss på cm.native@bonniernews.se
Till toppen av sidan