Annons

Annons

Annons

Annons

Inpå livet

Expertens råd till föräldrar: Sluta ha skärmpanik

Skärmtid är ett ständigt trätoämne i barnfamiljens vardag. Hur många minuter eller timmar är det rimligt att tillbringa vid skärmen? Går det ens att göra avgränsningar? Forskaren Elza Dunkels förutspår att begreppet skärmtid kommer att försvinna, och ersättas med skärmförtroende.

Är användning av datorer, surfplattor och mobiler ett hot mot barns fysiska och psykiska hälsa? Diskussionen om skärmtid bygger sällan på fakta, menar forskaren och författaren Elza Dunkels.

Bild: Erik Nylund

Annons

I Kina skärptes nyligen lagarna för dataspelande. Barn under arton får tillbringa högst en timme åt gången framför skärmen, och enbart på helgerna. Begränsningarna är tänkta att skydda den fysiska och psykiska hälsan hos de unga.

– Det verkar vara ett typiskt utslag av skärmpanik. Det grundar sig inte i någon vetenskap, säger Elza Dunkels.

Hon är docent i pedagogiskt arbete och har länge forskat om ungas nätanvändning. Nyligen kom hennes bok ”Skärmstark”, som riktar sig till vuxna som vill fördjupa sig i forskningen kring unga och skärmar.

Genom att skylla på något som ligger utanför oss själva, så slipper vi ändra på oss. Då blir barnen och den nya tekniken tacksamma måltavlor.

Annons

Även om Sveriges regering inte gör som i Kina och stiftar lagar kring skärmanvändning, så menar hon att liknande resonemang förekommer även här. Hon anser att det finns en teknikfientlig strömning i det offentliga samtalet, där digital teknik målas upp som ett hot mot samhället i stort och mot barn och unga i synnerhet. Detta resulterar i rop efter skärpta skärmtider och noggrannare filter.

Annons

– I själva verket är detta ett sätt för vuxna att kanalisera sin egen samtidsångest. Genom att skylla på något som ligger utanför oss själva, så slipper vi ändra på oss. Då blir barnen och den nya tekniken tacksamma måltavlor. Det är de som får ta smällen genom generella regler och förbud.

Elza Dunkels tycker inte att detta är något konstruktiv lösning. Istället bör de vuxna försöka sätta sig in i vad barnen faktiskt gör på nätet, hur de reagerar, hur de mår. Genom att gå systematiskt tillväga kan vi hitta de verkliga orsakerna till barnens mående.

”Skärmar i sig är inte dåliga eller skadliga, utan allt handlar om vad vi gör med den och när vi gör det”, menar docent Elza Dunkels, som efterlyser en mer nyanserad diskussion om skärmanvändning. Foto: Gitta Wilén

Att det är bra att röra på sig, och att det är viktigt att utveckla sociala och kognitiva förmågor, är det ingen som förnekar. Ofta pekas skärmen ut som motpol till dessa saker. Men i själva verket kommer sådana aktiviteter ske med stöd av skärmar i framtiden, menar Elza Dunkels.

– Jag tror att vi generellt måste bli bättre på att anpassa oss efter det samhälle vi redan har. Vi kan inte vända utvecklingen eller ouppfinna nätet, säger hon.

I sin bok efterlyser hon vad hon kallar för skärmförtroende: ett gemensamt samtal där barn och vuxna delar sina tankar och erfarenheter kring skärmarna.

Annons

– Det är lätt att komma med en anklagande ton: ”Nu har du suttit i tre timmar…”, i stället för att tillsammans utveckla strategier. Det pratas ofta om att försöka skaffa balans mellan det digitala och det andra, som om det handlade om antingen-eller, bra eller dåligt. Jag köper inte det.

Annons

Kanske kommer rentav ordet skärm te sig obegripligt för kommande generationer.

Hon framhåller hur tiden vid skärmen kan handla om så oerhört många olika saker; allt från att ha kontakt med kompisar till att skapa Youtubefilmer eller spela krigsspel. Beroende på vad det handlar om, så går det att hitta tillvägagångssätt för hur vi ska hantera det.

– Men jag tror att det är viktigt att lära sig tänka bort det digitala. Skärmarna ska inte behandlas som annorlunda än andra saker som hör till relationen mellan föräldrar och unga, som när man resonerar kring läggtider, läxor eller alkoholanvändning.

Ta reda på vad ditt barn gör på nätet och fundera över om det går ut över något annat viktigt, råder Elza Dunkels. Foto: Erik Dunkels

Det kan mycket väl vara så, att den vuxne behöver sätta gränser för tid och innehåll i samband med skärmanvändning, om det är uppenbart att barnet mår dåligt eller om skärmtiden sker på bekostnad av något annat viktigt.

– Men vi bör inte bunta ihop skärmarna till ett enda begrepp, utan måste hitta nyanserna, säger Elza Dunkels.

Genom den nya boken hoppas hon att föräldrar ska känna en större tillit till det egna omdömet.

– Man ska inte behöva lägga på onödig oro på sitt föräldraskap, eftersom det då finns risk att man blir handlingsförlamad. Om man istället är lugn och trygg blir det enklare att identifiera problemen och vara ett stöd för sitt barn.

Annons

Elza Dunkels förutspår att det hon kallar för skrämselpropaganda – att skärmarna per definition är något dåligt och skadligt – kommer att klinga av med tiden.

Annons

– Om tjugo år finns det ingen chans att vi talar om det på samma sätt som i dag. Användningen kommer inte heller se ut på samma sätt. Kanske kommer rentav ordet skärm te sig obegripligt för kommande generationer.

Fakta

Unga och internet

Internet utgör en allt större del av barns vardag. 43 procent av barn mellan 9 och 12 år använder internet mer än tre timmar per dag under sin fritid. Bland 13 till 16-åringar ligger siffran på 75 procent och för 17- till 18-åringarna 81 procent.

Generellt ägnar barn och unga mycket tid åt framförallt mobilen,
sociala medier, musik, Youtube, film och tv-program. Parallellt med att användningen av mobilen och sociala medier har ökat har också uppfattningen att man ägnar för mycket tid åt just detta blivit vanligare.
Ungefär hälften av barnen i åldern 9–12, och mer än hälften av tonåringarna, uppger att medieanvändningen leder till att de inte gör andra saker som de ska
göra varje dag, någon eller några gånger i veckan.
Källa: Ungar & medier 2021, Statens medieråd.

Läs mer: Flödet av bilder med skeva skönhetsideal hotar ungas hälsa.

Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl inpalivet@hdsydsvenskan.se eller på telefon 040-281200.

Annons

Annons

Till toppen av sidan