AnnonsHelsingborgshem

Bottenvåningarnas utformning ger liv åt Stadskvarteret

I nya Stadskvarteret har arkitekterna lagt stort fokus på att skapa både en gemytlig innergård och en levande gatumiljö. Lokaler och lägenheter på bottenplan har därför fått en lite annorlunda utformning. Hör arkitekten Kenji Miyazu berätta hur det nya kvarteret kom till.

I slutet av året börjar inflyttningen i Stadskvarteret på Drottninghög, där totalt 198 nya bostäder nu byggs av Helsingborgshem.

Kenji Miyazu, arkitekt SAR/MSA och vd på Jaenecke Arkitekter är en av skaparna bakom Stadskvarterets utformning.

–Vi har jobbat med Drottninghög och Helsingborgshem sedan 2014 och i uppdraget med Stadskvarteret var tanken att förtäta området kring Grönkullagatan utan att bygga mer av samma sak, berättar han.

Arkitekt Kenji Miyazu på Jaenecke Arkitekter ligger bakom utformningen av nya Stadskvarteret. FOTO: Jaenecke Arkitekter

Samtalen med Helsingborgshem ledde fram till ett bostadsområde med en tydlig gårdskänsla och ett stort fokus på tillhörighet.

–Här i Stadskvarteret har vi gjort gården till en tydlig del av kvarterets territorium. Den som tittar ut och ser något hända på gården, är mer benägen att agera om man uppfattar att det hör till ens eget. Det finns mycket teorier kring detta, att tillhörigheten till en miljö är kopplad till hur den fysiskt är konstruerad. Det är svårt att uppnå tillhörighet när man bara ställer ett hus på ett stort fält, säger han.

Sex lokaler med affärsverksamheter levandegör stadsrummet.

–Helsingborgshem ville skapa en urban bottenvåning där det fanns förutsättning för lokaler. Utanför lokalerna finns arkader i rejäl betong som ger butiken eller verksamheten en känsla av att den fortsätter utanför. Det kan vara kafébord eller varuställ som ger en zon mellan ute och inne, säger han.

Kvarteret innehåller inte bara bostäder utan det finns även plats för näringsidkare i Stadskvarteret. FOTO/SKISS: Helsingborgshem

Det är dessa småskaliga detaljer i stadsmiljön som Kenji Miyazu och hans kollegor hållit fast i. Kvarteret ska kännetecknas av liv och rörelse hela dagen och både boende och gäster ska känna att det händer saker i den fysiska miljön.

Utöver lokaler finns flera stadslägenheter på bottenplan med egen uteplats, både in mot gården och ut mot gatan.

–Uteplatserna skyddas av balkonger ovanför. Vi har också adderat kolonner kring uteplatserna som gör att man känner sig lite mer privat, som en italiensk loggia, och själva uteplatserna är lätt förhöjda från gatan med en liten trappa och grind.

Bottenvåningens betydelse betonas

Kenji Miyazu vill verkligen betona bottenvåningens betydelse för en aktiv stad. Ett sätt är att som just här i Stadskvarteret, skapa entréer ut mot gatan från lägenheten.

–Ofta ser man bostadshus med rader av fönster ut mot gatan. Det upplevs nästan som att man måste försvara sig visuellt mot gatan med fördragna gardiner. Men bottenvåningen behöver inte upplevas så, den kan också vara en stor fördel för den som har svårt att gå eller är hundägare, säger han.

Den som har uteplats eller balkong har också möjlighet att boa in den med egna möbler eller krukor, då blir utemiljön också ”min miljö” och gatan eller gården utanför får ett större värde. Han nämner Köpenhamn och kvarteren på Amager som exempel. Där har flera av lägenheterna en förgård, upp till fem meter djup, ofta omgärdade av lummiga häckar.

Lummigt och grönt vid husen i nya Stadskvarteret. FOTO/SKISS: Helsingborgshem

–Där lever man ett gårdsliv ut mot gatan och kontakten mellan gata och bostad blir något positivt. Jag tycker det är en kultur som vi bör utveckla, där vi samspelar mer och bättre mellan bostäder och offentliga rum och skapar öppenhet men ändå med integritet. Man ska känna sig trygg och privat även på bottenvåningen i en bostad.

I uppdraget för Kenji Miyazu och hans kollegor, ingick att den nya identiteten kring Regementsvägen skulle harmoniera med befintlig bebyggelse på Drottninghög.

En utmaning var hur det nya Stadskvarteret skulle möta de befintliga lamellhusen i övergången på Grönkullagatan.

–Två av lamellhusen låter vi bilda sidor i det nya kvarteret och på så vis blir de en del utav det. Vi får en mjuk övergång, säger Kenji Miyazu och fortsätter:

På Drottninghög knyts nya och gamla kvarter ihop. FOTO: Helsingborgshem

–Grönkullagatan har ett gångstråk i öst-västlig riktning, den fungerar nästan som en bygata, där går barnen till skolan. Det stråket förlänger vi ut till Regementsvägen, och där stråket möter Regementsvägen, byggs radhus. Där har vi skapat ett litet torg med lokaler, på så vis knyter vi ihop kvarteren på ett sömlöst sätt. Vi vänder inte Grönkullagatan ryggen, utan sammanflätar det med den nya identiteten som vi vill skapa.

Fakta

Stadskvarteret erbjuder stor variation

I Stadskvarteret har du stora möjligheter att hitta en bostad som passar dig och din livsstil, från enrummare till femrummare och Co-living. Med hjälp av bostadsväljaren får du hjälp att se vad som finns för dig. Här hittar du den:

https://stadskvarteret.helsingborgshem.se/bostaderna

Denna text är en annons producerad av Bonnier News Brand Studio och inte av HDs redaktion. Vill du veta mer om hur vi arbetar med denna typ av material får du gärna kontakta oss på cm.native@bonniernews.se
Till toppen av sidan