Jojje Olsson är journalist, fotograf och författare. Han bodde tidigare i Peking, men är sedan 2016 bosatt i Taiwan.

Slå på din tv eller öppna en tidning – och Rysslands brakförlust i propagandakriget kring konflikten i Ukraina framstår som självklar.

På internet gör Facebook, Twitter och andra aktörer sitt bästa för att motverka rysk desinformation.

Men i världens folkrikaste land är bilden den motsatta. Här återger tjänstemän och statliga medier Moskvas narrativ och använder inhemska sociala medier för att förstärka budskapet.

Redan ett par dagar före den ryska invasionen den 24 februari avslöjades de direktiv som gått ut från Kinas censurmyndighet till alla statliga medier: skriv ingenting ofördelaktigt för Ryssland – eller positivt för väst.

Ett par timmar efter invasionen uppgav kinesiska Global Times, med hänvisning till den ryska statskontrollerade tv-kanalen Russia Today, att ukrainska trupper lade ner sina vapen en masse. Ett par dagar senare citerade Kinas tv-nätverk CCTV talmannen för det ryska parlamentet, som ljög om att Ukrainas president flytt Kiev.

Så har det fortsatt. Statliga kinesiska medier intervjuar eller citerar oemotsagt ryska tjänstemän. Budskapet om att Ryssland bekämpar fascism i Ukraina hamras in, och president Vladimir Putins uttalanden om att ukrainsk militär använder mänskliga sköldar görs till allmän sanning.

På landets största mikroblogg Sina Weibo frodas stödet för Putin och hans krig. Här är många västerländska medier och organisationer blockerade – men statliga ryska nyhetsbyrån Sputnik har närmare tolv miljoner följare, som ser till att de ofta över 100 inläggen per dag får stor spridning.

Samtidigt finns flera exempel på användare med stora följarskaror som stängts av för att ha postat budskap som stödjer Ukraina eller blott motsagt sig kriget. Ett krig som Peking förresten fortfarande vägrar att kalla för en invasion.

Ordvalet är en del av Kinas balansgång, som sedan konfliktens början går ut på att inte tydligt välja sida. Därför lägger man ner sin röst snarare än att stödja Ryssland i FN, och manar till ett slut på striderna och en diplomatisk lösning.

Men samtidigt motsätter sig Peking öppet alla sanktioner mot Ryssland och meddelar att man inte tänker följa dem. Tvärtom byggs nu nya gasledningar som ska tiodubbla den kinesiska importen av rysk naturgas. Detta som en del av de avtal som tecknades vid Putins möte med Kinas president Xi Jinping i samband med vinter-OS i februari, med ett sammanlagt värde på över 1 000 miljarder kronor.

Under detta möte backade Kina upp Rysslands krav på ett stopp för nya medlemsländer i Nato. Ett gemensamt uttalande beskrev vidare samarbetet mellan Kina och Ryssland som gränslöst.

Om detta stöd inte räcker som bevis för var Pekings hjärta ligger i denna konflikt är det alltså bara att titta närmare på landets lika slutna som kontrollerade ekosystem av nyheter och internet.

Vad som förstärks eller censureras visar tydligt att Peking vill se Ryssland segra i den grymma dragkampen om Ukraina. Samtidigt vill man framställa Nato och väst som ett splittrat och opålitligt anhang – vilket inte heller skulle komma till Taiwans försvar.