Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, hävdade den 20/2 2022 i en krönika i Dagens Nyheter att engelskan inte är ett hot mot svenskan. Han visar en häpnadsväckande lättsinnig inställning när det gäller engelskans påverkan på svenskan. ”… den här typen av influenser har svenskan mött i alla tider”, skriver han.

Det är sant. Men på 1700-talet till exempel, då franskan var ett högstatusspråk som svenskan lånade många ord ifrån, berörde inte de orden gemene man, utan enbart en liten elit. Idag påverkas alla i Sverige alltmer av engelskan. Det behövs ingen forskning för att inse att svenskan är hotad.

Det räcker med att gå längs en affärsgata i någon större svensk stad: de flesta restaurangers eller butikers namn, och texten på skyltar i fönstren, är på engelska.

Varför är de flesta nutida konstverk försedda med enbart engelska titlar?

I strid mot språklagen är engelska huvudspråk på vissa friskolor, och deras antal ökar oroväckande snabbt, med lokalpolitikers goda minne. Eleverna blir kanske bättre i engelska, men deras kunskaper i svenska på avancerad nivå som de senare kan behöva i yrkeslivet blir torftigare eftersom de inte lärt sig olika begrepp som till exempel rör samhället.

Några andra exempel:

Reklam är allt oftare på engelska och produkter har engelska namn.

I entrén till en större skånsk Ica-butik fanns för en tid sedan information på en bildskärm på engelska (inte på svenska) om maxantal kunder som samtidigt fick befinna sig i butiken och hur många personer som just då fanns där.

Vid ett besök i Åre såg jag en skylt där det stod ”Public Transport” – men på svenska fanns ingen motsvarande skylt.

Journalister och debattörer svänger sig gärna med engelska uttryck även om det finns utmärkta svenska att tillgå. Allting låter ju märkvärdigare på engelska, eller hur?

Den amerikanska och brittiska dominansen när det gäller utbudet på tv-kanaler som många har tillgång till är förkrossande.

I Helsingborg finns Hotel Sea U, och namnet på färjorna mellan Helsingborg och Helsingör, ForSea, är ytterligare exempel på tvångsmässigt bruk att ha engelska namn på företag.

Vissa svenskar har en mycket undfallande och närmast likgiltig attityd till engelskans framfart och väljer att bara titta på när det svenska språket nedvärderas.

Politiker och beslutsfattare: Värna det svenska språket innan det är för sent!

Ann Etzler