Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinionSjukvård i Skåne

Aktuella frågor
”Det går att behålla och få tillbaka människor till vården.”

Politiker och sjukhusledningar kan bryta exitspiraler, de nedåtgående trender som börjar med att några sjuksköterskor säger upp sig, skriver forskarna Rebecca Selberg och Paula Mulinari.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Sjuksköterskor hanterar idag alltmer komplexa krav, skriver artikelförfattarna.

Bild: Mats Roslund

Annons

Inom Region Skåne väljer sjuksköterskor att säga upp sig för att deras arbetsvillkor är för dåliga.

Bristen på sjuksköterskor är ett globalt problem som utgör en risk för såväl patienter som anhöriga och personal.

Utan sjuksköterskor stängs vårdplatser och operationssalar.

Det finns omfattande kunskap om varför sjuksköterskor säger upp sig. Forskningen visar att de viktigaste orsakerna är hög arbetsbelastning, en känsla av bristande kontroll över arbetet och att man som anställd aldrig är riktigt fri. Ofta rings man in även när man egentligen är ledig.

Sjuksköterskor hanterar idag alltmer komplexa krav: de behöver göra mer, kunna mer och kommunicera mer och bättre – ofta med alltför knappa resurser.

Annons

För att hinna allt de åläggs måste sjuksköterskorna vara tillräckligt många. Forskning, till exempel av omvårdnadsforskaren Linda H Aiken, har slagit fast att färre sjuksköterskor leder till färre sjuksköterskor, men också det omvända: när sjuksköterskorna på en avdelning eller enhet är tillräckligt många, tenderar de sjuksköterskor som jobbar där att vilja stanna kvar, och andra sjuksköterskor söker sig dit.

Annons

Forskning visar alltså att det finns både negativa och positiva spiraler när det gäller bemanning inom sjukvården.

En stor utmaning för arbetsgivaren är det som vi kallar exitspiraler – en nedåtgående spiral som börjar med att några sjuksköterskor säger upp sig. De som blir kvar får mer att göra, och det blir svårare att upprätthålla och utveckla rutiner. De sjuksköterskor som rekryteras till arbetsplatsen i fråga för att fylla hålen efter dem som slutat får snart alltför stort ansvar och upplever en stark press och bristande kontroll. Det blir svårt att upprätthålla kontinuiteten på arbetsplatsen. Det finns varken tid eller utrymme för den kunskapsöverföring mellan kollegor som är fundamental inom vården. Allt leder det till att ännu fler säger upp sig, och ryktet börjar gå – sök dig inte till den avdelningen, där vill ingen stanna!

Exitspiraler är svåra för chefer att förutse. Ibland tycks det också vara svårt för chefer att erkänna att en exitspiral pågår och att prata med medarbetare om det. Orsaken kan vara att det är svårt att sätt ord på fenomenet, att chefer vill framstå som att de har kontroll och dessutom inte vill oroa personalen.

Djupintervjuer med sjuksköterskor och chefer som vi har gjort visar att ledningen ofta svarar på exitspiraler genom ökad rigiditet. Ledningen börjar helt enkelt säga nej, vad än personalen ber om. Det är en reaktion som är välbeskriven i forskning, till exempel av organisationsforskaren Steven Kelman vid Harvard University. Chefer i utsatta lägen drar ner och drar åt, bara det nödvändigaste ska göras. Det förstärker personalens känsla av att arbeta i en instabil och girig organisation.

Annons

Annons

Vår forskning, som vi presenterar i artikeln Exit spirals in hospital clinics, visar att de nedåtgående spiralerna går att bryta. Det kräver att ledningen erkänner att arbetsplatsen befinner sig i en exitspiral, och att ledningen försöker lösa underliggande orsakerna – snarare än försöker bemöta problemen genom kortsiktiga lösningar och ”mirakelkurer” som nya schemamodeller.

Mot bakgrund av vår forskning kring arbetsvillkor inom sjukvården anser vi att det viktigaste är att både politiker och chefer erkänner de erfarenheter och den kunskap om organisationen som de anställda besitter.

Tillsammans med de anställda bör chefer identifiera och benämna vilka processer som har skapat arbetsplatsens exitspiral, och vad de anställda tycker att de behöver för att vända den. Men det räcker inte. Det måste också finnas en vilja, hos chefer, sjukhusledningar och politiker, att frigöra resurser för att snabbt lösa de problem som de anställda identifierar som avgörande orsaker till att de lämnar. Dessutom bör chefer kontinuerligt och systematiskt analysera uppsägningar, och arbeta aktivt för att få tillbaka erfarna sjuksköterskor som sagt upp sig. För det behöver cheferna tillräckliga resurser och stöd.

Det går att behålla och få tillbaka människor till vården – om sjukhusledningar och politiker visar omsorg och respekt för de anställda genom att erkänna deras avgörande betydelse, och genom att där det behövs sätta in väl riktade resurser för att skapa ett hållbart arbetsliv.

SKRIBENTERNA

Rebecca Selberg, forskare vid SUS, Skånes universitetssjukhus, och lektor i genusvetenskap vid Lunds universitet.

Paula Mulinari, docent i socialt arbete vid Malmö Universitet.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy