Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinionKriget i Ukraina

Aktuella frågor
”Nyanlända elever från Ukraina ska inte behöva vänta i fem år på att kunna tillgodogöra sig undervisningen på ett fullgott sätt.”

Traditionellt sett har svensk skola varit uppbyggd utifrån att nyanlända elever först ska lära sig undervisningsspråket (här svenska) för att därefter successivt kunna tillgodogöra sig undervisningens innehåll. Men det är problematiskt och inte särskilt effektivt, skriver forskare i utbildningsvetenskap.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

En stor utmaning är att elever med annat modersmål endast erbjuds undervisning på svenska, skriver artikelförfattarna.

Bild: Jessica Gow/TT

Annons

Klarar skolan och utbildningssystemet flyktingvågen från Ukraina?

Under de senaste veckorna har vi kunnat följa Rysslands anfallskrig mot Ukraina och mot den ukrainska befolkningen. Ett stort antal civila har med risk för sina liv känt sig tvingade att fly landet.

Flyktingvågen är den största i Europa sedan andra världskriget. Migrationsverket uppskattar att över 200 000 flyktingar kan komma till Sverige innan sommaren. Det kan betyda att minst 100 000 elever behöver beredas plats och erbjudas undervisning i den svenska skolan.

Erfarenheterna från flyktingvågen 2015 visar att den svenska skolan klarade av att bereda plats till samtliga nyanlända elever på relativt kort tid. Många kommuner gjorde beundransvärda insatser så att alla elever skulle kunna få plats trots relativt små ekonomiska resurser.

Annons

Annons

Men en mycket stor utmaning är att elever med annat modersmål endast erbjuds undervisning på svenska.

När alla moment i undervisningen bara genomförs på svenska får ukrainska elever svårt att följa den. Deras kunskapsutveckling riskerar att begränsas kraftigt eller till och med upphöra.

Många år av utbildningsvetenskaplig forskning från hela världen visar att nyanlända elever vanligtvis missgynnas av att undervisningen enbart sker på ett för dem nytt språk och att deras prestationer blir signifikant lägre än om undervisningsspråket är deras första språk.

Traditionellt sett har svensk skola liksom de flesta andra länders skolsystem varit uppbyggd utifrån att nyanlända elever först ska lära sig undervisningsspråket (här svenska) för att därefter successivt kunna tillgodogöra sig undervisningens innehåll. Men det är problematiskt och inte särskilt effektivt. Till exempel visar Wayne Thomas och Virgina Colliers forskning att det i genomsnitt tar fem år för nyanlända elever att behärska det nya språket på en nivå som innebär att det går att tillgodogöra sig undervisning i ett ämne på samma villkor som elever som har undervisningsspråket som sitt modersmål. Nyanlända elever från Ukraina ska inte behöva vänta så länge.

Under ett antal år har en grupp forskare från Malmö universitet tillsammans med forskare från bland annat övriga Sverige, USA, Sydafrika, Luxemburg och Hongkong utvecklat metoder för att kunna erbjuda nyanlända elever och studenter ämnesundervisning på mer jämlika villkor. Målsättningen är att eleverna ska kunna fortsätta sin kunskapsutveckling i skolämnena med hjälp av sitt modersmål och det nya språket på ett funktionellt och dynamiskt sätt.

Annons

Annons

För att lyckas med det behöver undervisningen organiseras annorlunda än idag. Eleverna behöver uppmuntras att använda alla sina språkliga resurser för att förstå och tillgodogöra sig skolämnenas innehåll. När det gäller de barn och ungdomar som nu kommer från Ukraina betyder det bland annat att de i mindre grupper får lov att diskutera undervisningen på sitt eget modersmål och andra språk, till exempel engelska. Eleverna erbjuds också läsplattor med datorprogram som kan översätta. Man kan också tänka sig att man anställer ukrainska lärare som i vissa situationer kan hjälpa eleverna över videolänk.

Stödresurser som modersmålslärare, studiehandledare och andra lärare som behärskar elevernas förstaspråk är avgörande för att eleverna ska kunna förstå innehållet i skolämnena.

Fokus i undervisningen ska till stor del ligga på de speciella uttryck och begrepp som finns i alla ämnen.

På engelska kallas den undervisningsstrategi som vi förordar translanguaging. Metoden har utvecklats successivt sedan 1990-talet, först i Wales och sedan på många andra håll i världen.

I våra studier inom det naturvetenskapliga ämnesområdet har vi kunnat påvisa att elever som undervisas utifrån translanguaging och genom det får använda alla sina språkliga resurser i undervisningen gynnas i sin kunskapsutveckling. Till exempel kan vi visa att elevernas logiska förståelse av det innehåll och språk som kännetecknar de olika ämnena ökar kraftigt. Det är nödvändigt för att utveckla nya kunskaper inom ett ämnesområde. Dessutom ökar elevernas känsla av tillhörighet och inkludering i skolan när alla deras språkliga resurser bejakas och kan användas i undervisningen.

Annons

Annons

De elever som nu kommer från Ukraina bör undervisas utifrån translanguaging så att de kan fortsätta sin kunskapsutveckling i den svenska skolan. Vi kan också se ett behov av ökade fortbildningsinsatser för lärare så att de kan använda denna metod som en undervisningsstrategi på ett framgångsrikt sätt.

SKRIBENTERNA

Anders Jakobsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Pia Nygård Larsson, docent i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning vid Malmö universitet.

Annika Karlsson, universitetslektor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy