Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Min mening

Insändare
Välj svenska produkter för djuren, för klimatet och för våra öppna landskap

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

Det långsiktiga perspektivet är att Sverige måste ha högre självförsörjningsgrad. Svenskt lantbruk och svensk djuruppfödning måste prioriteras av konsumenterna, genom att handla svenskt. Det skriver Eva Kullenberg.

Annons

Vi svenskar är bortskämda när det gäller mat och framförhållning. Kunskapen om livsmedel och livsmedelshygien kunde vara bättre. Vi är vana vid att all sorts mat finns alltid och överallt. Vi prioriterar att handla det vi vill ha. Just nu.

Med pandemin och torkan 2018 i färskt minne och med det fruktansvärda krig som utspelar sig i vår närhet, så behövs tid för eftertanke och planering när det gäller vår mat. För den enkla sanningen är att utan mat och dryck dör vi. En vuxen människa äter och dricker cirka två kilo mat och energigivande dryck per dag. Året runt.

Sverige klarar fullt ut sin egen försörjning inom tre grupper – spannmål, morötter och socker. När det gäller kött har vi en självförsörjningsgrad om 55 procent och på ägg 95 procent . Totalt sett importerar vi 50 procent av alla livsmedel som konsumeras. Den svenska självförsörjningsgraden har successivt minskat sedan Berlinmuren föll 1989 och med inträdet i EU 1994. Vi är beroende av import för att överleva.

Annons

Annons

I praktiken innebär det att om all import stoppades vid en stängning av landsgränserna, så har vi spannmål, morötter och socker där vi är helt självförsörjande. Med god tillgång till ägg och hyfsad tillgång till kött, kyckling och mjölk. Samt frukt, rotfrukter och grönsaker i säsong.

”En trygg livsmedelsförsörjning är en viktig del i arbetet med att stärka Sveriges beredskap vid händelse av säkerhetspolitiska kriser och höjd beredskap, och för att stå bättre rustat även vid fredstida kriser”, sade landsbygdsministern i ett pressmeddelande i mars 2021.

Men, vad kan vi göra själva?

Jag tänker att tre perspektiv behövs.

Det kortsiktiga perspektivet är eget ansvar för en kortvarig kris om en till två veckor – till exempel om det blir importstopp på vissa varor eller om el- och vattenförsörjning slås ut. Vatten på flaska eller dunk, knäckebröd, konserver och så vidare. Om elen försvinner så håller kyl och frys kylan två till tre dagar. En person behöver två liter vatten per dygn, enbart för matlagning och dryck. Därutöver behövs vatten för hygien. Och nej, det går inte att baka om du inte har tillgång till vedspis…

Det långsiktiga perspektivet är att Sverige måste ha högre självförsörjningsgrad. Svenskt lantbruk och svensk djuruppfödning måste prioriteras av konsumenterna, genom att handla svenskt. Många importerade livsmedel är inte försvarbara, varken näringsmässigt, klimatmässigt eller ekonomiskt. De importeras eftersom de inte kan odlas i Sverige, delvis eller året om. Till exempel broccoli från Spanien, tomater från Spanien och Holland, sockerärter från Afrika, jordgubbar från Spanien – listan kan bli lång. Svenska produkter är bra - näringsmässigt, för djuren, för klimatet och för våra öppna landskap.

Annons

Annons

Det tredje perspektivet är att vi alla – du och jag – måste ta ansvar för vår egen möjlighet till självförsörjning. Odla bär, frukt och potatis i trädgården. Plocka jordgubbar på självplockning. Sylta, safta och frys in. Plocka det som finns i naturen – blåbär, hallon, rönnbär, nässlor och svamp. Skaffa höns och ha i trädgården. De äter dessutom upp mördarsniglar och matrester är det bästa de vet. Möjligheterna är många. Det som behövs är tid och framförhållning.

Så, lägg tid på att planera din mat och framför allt – tänk svenskt och handla svenskt. För framtiden.

Eva Kullenberg

leg. dietist, hälsopedagog, kock, kallskänka

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy