Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Går Sverige inte hand i hand med Finland finns det risk att Ryssland vill splittra våra länder genom hot eller hybridattacker.”

Regeringen måste nu snabba på och se till att Sveriges säkerhetspolitiska analys är klar inom veckor så att de båda länderna kan göra en gemensam Natoansökan , skriver Hans Wallmark (M), utrikespolitisk talesperson.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Nu tycks det som att dörren till Nato försiktigt öppnats av statsminister Magdalena Andersson (S), skriver Hans Wallmark (M).

Annons

Finland är i mycket snabb fart på väg mot ett Natomedlemskap. Nu gäller det för Sverige att hänga med i svängarna.

I onsdags presenterade den finländska regeringen det arbete som pågått under några veckor med en redogörelse över förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön som konsekvens av Rysslands krig mot Ukraina.

Även för svensk del innebär rapporten en ögonöppnare. Finlands regering som består av Socialdemokraterna, Centern, Gröna förbundet, Vänsterförbundet och Svenska Folkpartiet slår fast att landets nära försvarssamarbete som sedan länge finns med Sverige visserligen är viktigt, men inte något substitut för Nato och dess säkerhetsgarantier i artikel 5 i organisationens stadgar som säger att en attack på ett medlemsland är en attack på alla.

Annons

Rapporten slår också fast att inte heller de bilaterala samarbeten Finland har med flera andra europeiska stater kan ersätta Nato, medan ett Natomedlemskap ökar säkerheten i Östersjön och höjer tröskeln för ett väpnat angrepp på Finland.

Annons

Viktigt är också att rapporten understryker att EU, som både Sverige och Finland är medlemmar av, i hög grad bygger sin säkerhet på Nato och att EU idag saknar den militära planeringskapacitet och kommandostruktur som ger Nato dess verkligt krigsavhållande effekt.

Så är det – trots att EU:s försvarsklausul 42:7 förpliktigar unionens medlemsstater att vara solidariska om någon av dem angrips militärt.

Ett annat betydelsefullt klargörande rör frågan om kärnvapen och militärbaser. Rapporten slår fast att ett Natomedlemskap på intet sätt tvingar Finland till att öppna permanenta baser eller acceptera utplacering på sitt territorium.

Tvärtom är det en fråga som Finland, och därmed också Sverige, själv skulle råda över om de väljer att gå med i Nato. Att det är så bevisas av att Danmark och Norge sedan starten 1949 avvisat sådana förslag.

Viktigast av allt i den säkerhetspolitiska analys som Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen presenterade är att det nu står bortom allt rimligt tvivel att Finland förbereder en anslutning. I slutet av rapporten anges hur en sådan process ser ut steg för steg. För svensk del måste det utgöra en väckarklocka. Vi är många som under en tid har påpekat att den kommer att ringa. Nu har så skett och det är dags att vakna.

Det har funnits rikliga möjligheter att föra en bred och saklig Natodebatt i Sverige. Dessvärre har regeringen försummat chansen att låta det ske.

Nu gäller det att hålla jämna steg med Sveriges östra grannland. Värt att komma ihåg är att Socialdemokraterna försökt döda debatten genom att överdriva möjligheterna med EU:s försvarsklausul 42:7 och genom att upprepa historiska plattityder som att ”den militära alliansfriheten har tjänat oss väl”.

Annons

Annons

Nu tycks det ändå som att dörren till Nato försiktigt öppnats av statsminister Magdalena Andersson (S). Det är bra och visar på tillnyktring i ljuset av det nya säkerhetspolitiska läget. Men det kräver också en regering som leder processen och gör nödvändiga förberedelser. Inte minst handlar det om att med diplomatiska aktiviteter förankra tanken på ett svenskt medlemskap hos regeringschefer i ett antal länder.

Finlands beslut ligger bara veckor bort, något som meddelats av statsminister Sanna Marin. Samtidigt står Sverige och stampar med en säkerhetspolitisk analysgrupp, utan bestämd rörelse eller riktning, vars slutprodukt ska levereras i slutet av maj.

Om Sverige vill kunna skicka in en ansökan, tillsammans med Finland, som ska kunna börja processas inför Natotoppmötet i Madrid i juni kommer den tidpunkten för sent. Därför måste regeringen nu snabba på processen och se till att Sveriges analys är klar inom veckor så att det går att agera tillsammans med Finland. Det är en styrka att Nordens kvarvarande två allianslösa länder samtidigt ansöker om Natomedlemskap på samma sätt som de tre baltiska staterna gick med i Nato samfällt för knappt 20 år sedan.

Ytterst handlar det om hela Nordens säkerhet och att bidra till att säkra freden i Östersjöregionen.

Går Sverige inte hand i hand med Finland finns det uppenbara risker att Ryssland på olika sätt kan vilja splittra våra respektive länder genom hot eller hybridattacker såsom cyberangrepp. Det sätter Finland, men också Sverige, i en sårbar position. Budskapet från Finlands regering är också tydligt: Helst ska Sverige och Finland gå i samma takt. Ur ett historiskt perspektiv är en sådan ambition inte alls märklig.

Annons

Sverige och Finland har ett nära försvarssamarbete som sträcker sig långt tillbaka och vars existensberättigande utgörs av ländernas villighet att skydda sina fria demokratier mot auktoritära staters våld.

Annons

Under finska vinterkriget anslöt sig tusentals svenskar i kampen för att försvara den unga demokratin genom att slå tillbaka mot det sovjetiska angreppet på landet.

När Europa idag bevittnar det barbariska anfallet på en annan ung demokrati, Ukraina, är det som en spegelbild av den gemensamma finsk-svenska historien och tidigare generationers strävanden att bevara vår egen frihet i Norden.

På så sätt vore också en gemensam Natoansökan en tydlig markering mot Putins Ryssland: Sverige och Finland står enade som fria, demokratiska länder med uttalad vilja att försvara sitt samhällsskick tillsammans med andra i den demokratiska världen.

Det är dags för Sveriges regering att öka takten mot Nato.

SKRIBENTEN

Hans Wallmark, utrikespolitisk talesperson för Moderaterna.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy