Annons

Annons

Annons

Annons

kulturElon Musk köper Twitter

Nicklas Berild Lundblad
Så kan Elon Musks köp av Twitter påverka det politiska samtalet

Hur ska ett åsiktstorg se ut? När mångmiljardären tar över Twitter står företaget mitt i en konflikt mellan en amerikansk och en europeisk syn på yttrandefrihet.

Det här är en kulturartikel.Analys och värderingar är skribentens egna.

Twitter tas över av Teslagrundaren Elon Musk. Foto: Gregory Bull/AP/TT

Annons

Nicklas Berild Lundblad är doktor i informatik och har tidigare varit samhällspolitisk chef på Google. Han har är aktuell med boken ”Frågvisare” om frågor och sökmotorer.

Hur framtidens politiska samtal kommer att föras är fortfarande oklart – men det ter sig alltmer sannolikt att plattformar som Twitter och Facebook kommer att vara nyckeldimensioner i det offentliga rummet under de kommande decennierna. Elon Musks förvärv av Twitter är därför intressant – och hans visioner om hur Twitter skall utvecklas viktiga.

Det brukade sägas att Twitters grundare beskrev plattformen som yttrandefrihetsfalangen i yttrandefrihetspartiet. Twitter utgick ofta från den yttrandefrihet som har sina rötter i den amerikanska formuleringen i det första tillägget till den amerikanska konstitutionen. Den tolkningen av yttrandefriheten utgår från en sorts maximalism när det gäller tillgängliggörandet av idéer och åsikter, och den metafor som ligger under ytan är idéernas marknad där det bästa överlever och det värsta sorteras bort.

Annons

Annons

Över tid har emellertid den amerikanska förståelsen av yttrandefriheten kolliderat med en europeisk modell som inte fokuserar i första hand på tillgänglighet, utan på det politiska samtalets funktion i den bredare demokratin. Särskilt i Tyskland finns en förståelse för yttrandefriheten som nödvändig för att vi skall kunna tala fritt och bryta åsikter mot varandra, men där gränser sätts upp för att bevara demokratins integritet: hat, hot och vissa åsikter har helt enkelt bannlysts från det offentliga samtalet.

Starkt förenklat: den amerikanska yttrandefriheten fokuserar på upptäckt av idéer och åsikter, den europeiska på det demokratiska utforskande av idéer och åsikter.

Nu är det givetvis så att båda behövs för ett robust demokratiskt samtal – men problemet vi lever med i dag är att tekniken mångfaldigat förmågan att upptäcka idéer utan att på motsvarande sätt utveckla nya metoder för att utforska och samtala om dem. Den obalansen har lett till en bredare konflikt inom politiken där alltfler lagstiftare valt att införa nya innehållsregleringar för Internet. I Europa införs ett direktiv som fokuserar på innehållsreglering, i Storbritannien införs en särskild lag för skadligt, men icke olagligt innehåll och i USA debatteras det särskilda skydd för plattformar som infördes i Internets ungdom.

Elon Musk har själv cirka 85 miljoner följare på Twitter. Foto: Patrick Pleul

Bild: TT

Annons

Det är i detta klimat, och i detta sammanhang, som Elon Musk nu tar över Twitter – som av många upplevs som den kanske mest centrala delen i det framväxande offentliga samtalet – och nu undrar givetvis alla hur han tänker sig att Twitter skall förändras.

Annons

Twitter har rört sig ordentligt mot en mer europeisk förståelse av yttrandefriheten de senaste åren. Diskussioner om terrorism, våld och politisk manipulation har satt avtryck, inte bara i de olika regelverk som man tagit fram utan också i allmänhetens syn på Twitter – företaget har, tillsammans med alla andra plattformar, utvecklat mycket strängare praxis för vad man får säga och göra.

Kulmen på detta var förstås när man stängde av den förre presidenten Donald Trump. Det var inget lätt beslut, eftersom Trump till stora delar byggt upp sin rörelse och sin kommunikation på plattformen – och att kasta ut en president (om än en som just förlorat ett val) var något ingen annan gjort tidigare.

Musk, med flera, ansåg att Twitter gjorde fel, och nu är en av de stora frågorna om Musk kommer att öppna upp plattformen för Trump igen, och, i bredare mening, om han tänker rulla tillbaka Twitter till att vara yttrandefrihetspartiets yttrandefrihetsfalang.

Trump själv har tackat nej (men kan nog ändra sig snabbt) och frågan är om Twitters anställda – som i allt väsentligt tycks vara sparsamt informerade om vad som händer – skulle ställa upp på att gå tillbaka till tidigare positioner. Dessutom är det osannolikt att lagstiftarna – både i USA och Europa – skulle uppskatta ett Twitter som avskaffade all reglering av innehåll och användare.

Annons

Det är nog dessutom inte det Musk vill. När han talar om Twitter talar han i stället om att bygga en mycket mer robust plattform där det offentliga samtalet kan utvecklas. Ett exempel på detta är att han lyft idéer som att identifiera alla Twitteranvändare: det är en åtgärd som skulle innebära att alla som twittrar skulle vara tvungna att göra det under eget namn – något som är mycket kontroversiellt ur yttrandefrihetsperspektiv.

Annons

När det gäller Musk är det klokt att fokusera på visionen – han är känd för att tänka större än de flesta andra, och om man läser de inlägg han själv skrivit om Twitter blir det alltmer klart att han är ute efter att förvandla plattformen till framtidens offentliga torg, den plats där alla samtal förs och åsikter bryts mot varandra. Om det är en skrämmande eller trösterik vision beror av hur och av vem reglerna för det offentliga samtalet läggs fast.

LÄS MER:

Nicklas Berild Lundblad: Sökmotorer är byggda för att ge användaren det den vill ha

Johan Anderberg: I USA har vänstern och högern bytt plats i synen på yttrandefrihet

Till toppen av sidan