Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

opinionKriget i Ukraina

Aktuella frågor
”Det finns bara ett sätt att undvika ett ännu mer omfattande krig i Europa: ett importförbud mot allt ryskt bränsle måste genast införas.”

Kanske är det främsta skälet till kriget i Ukraina att Putin fått ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna starta det. Pengarna kommer från försäljningen av fossila bränslen och kärnkraft, skriver Vladimir Slivjak som tilldelades Right Livelihood-priset 2021.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

En ukrainsk soldat passerar ett övergivet ryskt pansarfordon i närheten av Tjernobyl. Så länge kriget i Ukraina pågår är risken för nya kärnkraftsolyckor extremt hög, skriver Vladimir Slivjak. Foto: Oleksandr Ratushniak

Annons

I år är det 36 år sedan världens hittills värsta kärnkraftsolycka inträffade i dåvarande Sovjetunionen. En sektion i anläggningen i Tjernobyl exploderade och utlöste ett radioaktivt moln som passerade över Europa och lämnade radioaktivitet efter sig. Hundratusentals släckningsarbetare sattes in i Tjernobyl för att försöka hejda utsläppen. Många dog.

Debatten om följderna av olyckan i Tjernobyl har till stor del handlat om offren. Kärnkraftindustrin, som velat rättfärdiga en vidareutveckling, har påstått att bara några dussin människor omkom. Andra, som den världsberömde ryske vetenskapsmannen Aleksej Jablokov, hävdar att upp emot en miljon människor på olika sätt lidit skada av det som hände i Tjernobyl.

Annons

Många har levt i tron att sådana olyckor tillhör det förflutna. Men så kom kriget i Ukraina och med det återuppväcktes rädslan för kärnvapen och nya kärnkraftsolyckor.

Annons

Ryska trupper har attackerat kärnkraftverk i Ukraina, inklusive det nedlagda i Tjernobyl. Där produceras inte längre energi. Däremot lagras där många ton kärnavfall som kräver konstant nedkylning om man vill undvika en repris på det som hände för 36 år sedan. Elförsörjningen avbröts, men återställdes lyckligtvis snabbt och en ny olycka kunde avvärjas. Men så länge kriget i Ukraina pågår är risken för nya kärnkraftsolyckor extremt hög.

Ryska trupper är dåligt utbildade när det gäller kärnkraft och strålning. Ett talande bevis är bilderna av grävande soldater i världens mest kontaminerade område, skogen i den stängda zonen runt Tjernobyl. Kanske är det som hände i Tjernobyl inte ens historia för många av dem, utan något de aldrig hört talas som.

Det finns olika skäl till att detta fruktansvärda krig pågår. Kanske är det främsta att Rysslands president Vladimir Putin fått ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna starta det. Pengarna kommer från försäljningen av fossila bränslen och kärnkraft, framför allt till länder inom EU som är Putinregimens viktigaste handelspartner. Handeln pågår trots kriget och inkomsterna omsätts i ammunition, skjutvapen och missiler.

Enligt kampanjen Defuel Russia's War Machine (torrlägg Rysslands krigsmaskin) som min organisation Ecodefense och tyska Urgewald driver tillsammans, har Europa betalat nästan 100 miljarder euro för rysk energi bara det senaste året.

Före kriget i Ukraina försåg Ryssland EU med 45 procent av dess gasbehov, 46 procent av kolet och 27 procent av oljeimporten. Dessutom kommer runt 20 procent av det bränsle som används i europeiska kärnreaktorer från Ryssland.

Annons

Annons

Ett av de företag som mycket länge har samarbetat med Ryssland är Urenco, ett brittiskt-tyskt-nederländskt kärnbränslekonsortium som driver flera anläggningar för anrikning av uran i Tyskland. Bara från den i Gronau har företaget sänt 45 000 ton låganrikat uran till Ryssland.

För Urenco har det varit förmånligt att ha ett dumpningsställe i ett annat land. Samtidigt har ryska Rossatom sänt uran till Urenco. Framatome och andra franska kärnkraftsföretag samarbetar också med Rossatom. På så vis har Ryssland under de senaste två decennierna blivit djupt involverat i EU:s behov av kärnbränsle, vilket har ökat beroendet av Putinregimen.

Vissa har förmodligen uppfattat Ryssland som en pålitlig partner ända tills Putin plötsligt fick för sig att starta ett krig. Men den uppmärksamme har vetat att Putin valde väg för länge sedan.

2008 startade han krig mot Georgien och mot Ukraina första gången 2014. Och så nu igen 2022. Putin har krossat demokratiska institutioner, lagt press på civilsamhället och tystat oberoende medier. Han har gett sig på allt som kan hindra införandet av diktatur och mot alla som kan tänkas protestera mot krig. Varje uns av opposition har angripits av ryska myndigheter.

Många europeiska regeringar och företag har valt att blunda för det som hänt i Ryssland. De har uppskattat samarbetet med Putin som varit en pålitlig leverantör av den energi Europa har behövt. Och han har betalat bra för visad vänskap, till exempel i Ungern som fått låna tio miljarder euro för att bygga ett ryskt kärnkraftverk på ungerskt territorium. Inte ens kriget i grannlandet Ukraina har fått Ungerns premiärminister Viktor Orbán att stoppa bygget.

Annons

Så långt har det gått att girighet och populism nu orsakat ett fullskaligt krig i Europa.

Annons

Putin har länge arbetat hårt för att göra Europa beroende av rysk energi och tror inte att Europa klarar sig utan ryska naturtillgångar. Men det finns bara ett sätt att undvika ett ännu mer omfattande krig i Europa: att helt bryta beroendet av rysk energi och på så vis beröva den ryska regimen de inkomster som behövs för att fortsätta kriget.

Det kommer att kräva stora ansträngningar och enorma resurser, men ett totalt importförbud mot ryskt bränsle måste genast införas och omedelbart ersättas med andra, uteslutande förnybara, energikällor.

Översättning: Karen Söderberg

SKRIBENTEN

Vladimir Slivjak, miljökämpe och företräder den ryska organisationen Ecodefense och tyska Urgewald. Har förföljts av de ryska myndigheterna för sitt arbete och lever idag i Tyskland. Mottog Right Livelihood Award 2021 ”för sin kamp för att skydda miljön och sitt arbete med att väcka motstånd mot kol- och kärnkraftsindustrin i Ryssl

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy