Annons

Annons

Annons

Annons

Min mening

Insändare
Hårda demokratikrav ska ställas på mottagarländer för svenskt bistånd

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

Västerlandet misslyckades helt i Afghanistan trots miljarder i ekonomiskt bistånd under 20 år och militära försök att få slut på konflikterna i landet. Alla insatser till trots lyckades man inte förankra demokratiska styrelsesystem eller förankra alla människors individuella mänskliga rättigheter. Det skriver Magnus Grill.

Annons

Av Sveriges 30 största biståndsmottagare valde 15 att lägga ner sina röster eller att avstå att deltaga i omröstningen i FN:s Generalförsamling om fördömande av Rysslands invasion av Ukraina (Global Bar Magazine 2022-03-14). Noterbart var att även exempelvis Sydafrika och Indien lade ner sina röster. Anledningen sades vara nära kopplingar till ryska militära och kommersiella intressen.

Sverige har ett mycket stort utvecklingsbistånd som uppgår till en procent av Sveriges BNP, vilket så vitt jag vet är det enda landet som uppnår detta internationellt satta mål för biståndets storlek. Det innebär att vid en normal ekonomisk tillväxt ökar Sveriges bistånd med några miljarder kronor varje år oavsett om projekt eller planer finns som skall finansieras av det tillkommande biståndet. Sveriges bistånd är viktigt och angeläget för att främja utveckling i fattiga länder.

Annons

Annons

Tror då det svenska folket att biståndet är effektivt? I Sidas senaste mätning är utfallet på en 5-gradig skala för biståndets effektivitet 3,2 för det totala biståndet och 3,1 för det av Sida självt hanterade utvecklingsbiståndet. 7 procent svarar att de anser att Sidas bistånd är mycket effektivt och 9 procent att det inte alls är effektivt. På frågan om de ansvariga för det svenska biståndet saknar en god kunskap om förutsättningarna i de fattiga länderna svarar 22 procent att det stämmer ganska bra och 7 procent att det stämmer helt och hållet.

Biståndsbyråkratin är omfattande och många har intressen att försvara. Chefer inom biståndsverksamheten är ofta ganska välavlönade. Några sticker ut som chefen för Nordic Development Fund (211 105 kronor i månadslön i december 2021), generaldirektören för Sida (127 500), generaldirektören för Folke Bernadotteakademin (112 000), exekutivdirektören för Stockholm Environment Institute (108 000) eller generalsekreteraren för Unicef Sverige (107 000).

Effektiviteten i biståndet är svår att mäta och det är svårt att sätta löner för de som skall arbeta med biståndsadministration. Att jämföra löner med anställda i företag går knappast eftersom företagschefers största ansvar är att sälja produkter och tjänster som kunder är beredda att betala för och som genererar ett överskott i verksamheten. Biståndsadministrationens problem är snarare det motsatta. Att hitta projekt för alla automatiskt avsatta biståndspengar.

Annons

Ghanas president sade för några år sedan att landet mål var att utvecklas ”beyond aid”, eftersom han ansåg att det finansiella biståndet var konserverande och korrumperande.

Annons

I Sidas enkät ansåg 54 procent av de tillfrågade i Sverige att nivån på det svenska biståndet var tillräcklig eller borde öka. 38 procent att det svenska biståndet borde minska eller slopas helt. Att märka är att den senare siffran så sent som 2016 bara var 22 procent.

Det är självklart att katastrofbistånd måste finnas och stora resurser via det internationella samfundet för att hjälpa länder som drabbas av kriser och nödsituationer. Men problemet är att de flesta anledningar till mänsklig nöd och fattigdom beror på militära motsättningar och statskupper. Sedan 2020 har sex militärkupper genomförts i Afrika. Till detta kommer interna väpnade strider som för närvarande i Etiopien och i flera andra länder.

Fred, rimliga internationella handelsvillkor och utveckling av privata företag är de största bidragsgivarna till förbättring av människors levnadsvillkor. Finansiellt bistånd skall för att vara effektivt främja just detta.

Västerlandet misslyckades helt i Afghanistan trots miljarder i ekonomiskt bistånd under 20 år och militära försök att få slut på konflikterna i landet. Alla insatser till trots lyckades man inte förankra demokratiska styrelsesystem eller förankra alla människors individuella mänskliga rättigheter.

Om nu hälften av alla Sveriges 30 största biståndsmottagare inte kan förstå det felaktiga i att som Ryssland militärt invadera ett grannland då har biståndet till dessa länder misslyckats i att skapa förståelse för ett demokratiskt styrelseskick. Det är ju självklart att krav på demokrati skall vara avgörande för att bevilja bistånd till ett land. Ställs inte detta krav kommer biståndet bara att ånyo misslyckas eftersom det inte förmår att undanröja grund för de militära konflikter inom eller mellan länder som är det avgörande skälet till människors fattigdom och nöd i dessa länder.

Låt Ukrainakriget bli en anledning till att se över det svenska biståndet så att biståndet kan medverka till att förhindra kommande militära konflikter. Mycket hårdare demokratikrav skall ställas på mottagarländer för svenskt bistånd än vad som sker idag. Det är bara fred som skapar välstånd.

Magnus Grill

Råå

Annons

Annons

Till toppen av sidan