Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Sverige behöver massintegration.”

Förändra bidragen, förändra brottsbekämpningen och förändra skolan, skriver Benjamin Dousa, vd för tankesmedjan Timbro och författare till den nya boken Massintegration.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

2022 är på väg att bli det blodigaste året i Sverige i modern tid, sett till antalet dödsskjutningar, skriver Benjamin Dousa.

Annons

Sveriges enskilt största problem är utanförskap. 800 000 människor lever idag på bidrag, till en samhällsekonomisk kostnad om 270 miljarder kronor årligen. Uppgifterna kommer från SCB och Svenskt Näringsliv.

Misslyckad integration leder till ökad brottslighet. Därför har jag skrivit boken Massintegration som kommer ut nu i veckan.

Utanförskapet i Sverige har förändrats de senaste tjugo åren. Innan Alliansen vann valet 2006 bestod det av framför allt svenskfödda som var fast i förtidspension och a-kassa. Före det maktskiftet förtidspensionerades nästan 150 personer varje dag. Det fanns över en halv miljon förtidspensionerade i landet. Nästan 400 000 människor blev försörjda på a-kassa. Idag ser det annorlunda ut. Arbetslösheten bland svenskfödda är mycket låg, medan bidragsberoendet bland invandrare är utbrett.

Annons

Annons

Forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum har räknat på hur stor andel av Sveriges befolkning som är självförsörjande – betalar mer i inkomstskatt än de får i bidrag. Med det måttet är mer än 6 av 10 av de inrikes födda i åldrarna 20–70 självförsörjande, men bara knappt 3 av 10 av dem som är födda utanför västvärlden. Sverige har fått ett etniskt präglat utanförskap. Samtidigt har brottsligheten ökat kraftigt.

Tittar man på det totala antalet anmälda brott per år fördubblades siffran mellan 1975 och 2021 i hela landet. Sätter man antalet brott i relation till att folkmängden har växt är ökningen under samma period 64 procent. Värst är den förortsrelaterade gängbrottsligheten, där 2022 är på väg att bli det blodigaste året i modern tid, sett till antalet dödsskjutningar.

För att vända utvecklingen behövs en omläggning av landets integrationspolitik. Jag föreslår därför en rad reformer.

1. Förändra bidragen. En familj med två vuxna och två tonårsbarn får idag 25 500 kronor i socialbidrag (formellt kallat ekonomiskt bistånd). Summan är skattefri, eftersom bidrag inte beskattas.

Om en av föräldrarna börjar arbeta med en normal månadslön blir det ingen skillnad ekonomiskt, eftersom lönen räknas av från bidraget, krona för krona. Det är först om båda föräldrarna börjar jobba heltid samtidigt som de får några tusenlappar extra. Genom sänkta skatter på arbete och lägre bidragsnivåer, skulle fler familjer ha anledning att söka och ta ett jobb.

Annons

Viktigt är också att ställa krav på aktivering för att få bidrag. Aktiveringskrav betyder att den som får bidrag också varje dag behöver delta i kompetenshöjande insatser, som att söka jobb, skriva CV, gå en utbildning eller göra praktik. Struntar man i det dras bidraget helt eller delvis in. Kommuner som har ställt den här typen av motkrav, till exempel Solna och Växjö, har sett imponerande resultat med långt lägre bidragsberoende.

Annons

2. Förändra brottsbekämpningen. Invandrare är överrepresenterade både som brottsoffer och gärningsmän.

Forskning, till exempel den italienska studien The Deterrent Effects of Prison: Evidence from a Natural Experiment av Francesco Drago, Roberto Galbiati och Pietro Vertova, visar att längre straff leder till lägre kriminalitet. Sverige behöver avskaffa ungdomsrabatten för alla brott, och begränsa mängdrabatten.

3. Förändra skolan. Svensk skola hör till de stökigaste i världen, enligt rapporten Arbetsmiljö och konkurrens i svenska skolor av Abiel Sebhatu, Erik Lakomaa och Karl Wennberg. Det drabbar alla elever, men framför allt barn till föräldrar utan längre utbildning och god ekonomi.

Skolforskaren Erik Lakomaa har räknat ut att om fem minuter av varje 40-minuterslektion går bort till annat än undervisning motsvarar det att en elev missar ett helt skolår under grundskolan. I många förortsskolor tar det mer än så att få igång undervisningen.

Många lärare och pedagoger har fostrats i Bo Hejlskovs metoder som går ut på att inte ingripa och avbryta ordningsstörare. En ny kunskapsskola som istället fokuserar på ordning och reda och katederundervisning, är vägen framåt för skolor i utsatta områden.

Annons

För att bryta den nedåtgående trenden när det gäller integration krävs ett skifte. Invandrare behöver i större utsträckning ta ansvar för att arbeta och för sina barn. Staten måste garantera studiero i alla skolor och upprätthålla lag och ordning.

Sverige behöver massintegration.

SKRIBENTEN

Benjamin Dousa, vd för tankesmedjan Timbro och författare till den nya boken Massintegration.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Till toppen av sidan