Snart går det att byta ut regeringen och ändra inriktning på svensk hälso- och sjukvård. Även om Kristdemokraterna är med och styr i de flesta av landets regioner har vi kommit till vägs ände med att det finns 21 olika regioner som försöker lösa vårdens problem på 21 olika sätt.

Tänk om London med lika stor befolkning som Sverige skulle ha 21 olika sjukvårdssystem. 21 olika tolkningar av vad god vård är, 21 olika varianter på vilka behandlingsmetoder som är bra och 21 olika rutiner för vilka mediciner som ska användas vid olika sjukdomar. 21 olika praxis för hur patientdatalagen ska användas i det vardagliga arbetet. Så är det idag och färre och färre svenskar tycker att detta är rimligt och bra, enligt Novus.

Har Henrik Fritzon bestämt sig om Socialdemokraterna i Skåne ska stödja sin socialminister Lena Hallengren och Dag Larsson, Socialdemokraternas sjukvårdspolitiske talesperson i riksdagen? De sistnämnda vill ha sex sjukvårdsregioner och större statlig styrning (Aktuella frågor 25/5). Eller ska Henrik Fritzon lyssna på sitt ungdomsförbund? SSU som vill att regeringen ska tillsätta en utredning för att öka det statliga ansvaret, se över finansieringen och tydliggöra styrningen av vården. Eller ska Socialdemokraterna i Region Skåne hålla fast vid en mer än 160 år gammal organisationsform som innebär att postnumret avgör vilken vård människor får?

En organisatorisk reform löser inte alla problem, men Sverige kan snegla på Danmark och Norge som gjort stora förändringar på 2000-talet. Den som blir sjuk i Danmark beger sig inte i första hand till en akutmottagning. Danmark har en välfungerande primärvård, där patienter får rätt vård, på rätt plats i rätt tid, något som Sverige och Skåne misslyckats med de senaste tio-tjugo åren. Men Danmark har också en tydlig statlig styrning som gör att sjukhusen klarar sina uppdrag på ett mycket bättre sätt än de svenska sjukhusen. Det är viktigt att det finns en starkare statlig styrning av resurser och samordnad utveckling av avancerad sjukvård. Idag bygger varje region sin egen struktur oberoende av vad som händer på andra sidan regiongränsen. Det är inte att använda skatteintäkter på bästa sätt.

I ett antal olika mätningar, till exempel av Novus och SOM-institutet vid Göteborgs universitet, är nu mer än hälften av skåningarna positiva till att reformera sjukvården i grunden. I höstens val kan de avgöra hur svensk och skånsk hälso- och sjukvård ska se ut.

Det behövs en ny organisation som mer fokuserar på uppdrag och resultat, som låter de yrkesgrupper som jobbar inom vården styra hur den ska utformas och som utgår ifrån patienternas behov. Med tanke på de stora mängder skattepengar som satsas i vården varje år har människor rätt att förvänta sig mer än att känna tacksamhet för att de överhuvud taget får vård. Både patienternas och personalens inflytande över sin egen situation måste stärkas och politiker måste detaljstyra i mindre utsträckning.

SKRIBENTERNA

Per Einarsson (KD), gruppledare och regionråd i Skåne

Anders Lundström (KD), regionråd i Skåne

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.