Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Klimatutmaningen kräver, liksom pandemin, samarbeten mellan offentligt och privat + över nationsgränser.”

Rätt blandning av riktad statlig finansiering och offentlig upphandling skapar marknader, leder till nya genombrott och påskyndar övergången till ett grönt samhälle, skriver Antonio Andreoni, docent i industriell ekonomi.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Vaccinföretagen Biontech och Moderna är avknoppningar från universitet och har fått forskningsstöd från det offentliga under viktiga faser i utvecklingsarbetet, skriver Antonio Andreoni.

Annons

Covid-19-pandemin orsakade mycket lidande och många sociala och ekonomiska svårigheter, men den visade också att målinriktad samverkan mellan stat och näringsliv kan driva fram utveckling.

För att tackla klimatkrisen krävs liknande kreativa samarbeten.

Att snabba upp förändringstakten och experimentera med lokala lösningar är nödvändigt. Men det räcker inte, varken i pandemier eller för att möta klimatförändringar. Och oavsett om det gäller vacciner eller förnybara energikällor måste väsentlig teknologi delas över världen.

Det första covid-19-vaccinet fick ett nödgodkännande för användning i USA och EU mindre än ett år efter att sjukdomen brutit ut. Befintliga utvecklingssystem och tillräcklig produktionskapacitet var viktiga faktorer. Utan ett långvarigt samarbete mellan privata och offentliga institutioner, statligt engagemang och forskningsstöd, hade den snabba framtagningen av covid-19-vacciner varit omöjlig.

Annons

Annons

Vaccinföretagen Biontech och Moderna är avknoppningar från universitet och har fått avsevärt forskningsstöd från det offentliga under viktiga faser i utvecklingsarbetet.

Biontech växte fram ur Johan Gutenberg-universitetet i Mainz och hade redan innan pandemin bröt ut fått runt 17 miljoner euro i forsknings- och startbidrag från BMBF, den tyska statens fond för utbildning och forskning.

Moderna grundades år 2010 av en grupp professorer från Harvarduniversitetet i USA med 25 miljoner dollar från DARPA, en federal fond för forskning och teknikutveckling under USA:s försvarsdepartement.

Andra forskningsinstitutioner som universitetet i Oxford i Storbritannien och National Institutes of Health, NIH, i USA deltog direkt och indirekt i olika avgörande stadier av covidvaccinets utveckling. Också forskningsinstitut i flera medelinkomstländer, som Fiocruz i Brasilien, gjorde viktiga insatser.

Biontech utvecklade sitt vaccin i samarbete med tyska Pfizer och den tyska statens utvecklingsfond BMBF bidrog med 375 miljoner euro. Nästan 240 miljoner euro betalades ut redan 2020. Moderna i USA fick en nästan en miljard dollar i statliga bidrag för vaccinutveckling under 2020 och arbetade tätt ihop om kliniska tester med NIH, USAs federala myndighet för hälsovård och social omsorg. Kort tid dessförinnan hade Moderna fått en miljon dollar från CEPI, ett offentligt-privat samarbete som grundades 2017 för att utveckla vacciner mot epidemier.

Förhandsavtal med flera regeringar om inköp gjorde det möjligt att parallellt bygga upp den produktionskapacitet som behövdes. Avtalen innebar att när ett vaccin godkänts, enligt alla tillämpliga regler, var regeringarna garanterade att få det antal doser man enats om i kontraktet.

Annons

Annons

Myndigheterna snabbade upp sina rutiner för godkännande av vacciner och granskade data efter varje klinisk testomgång. Inte, som brukligt, när alla tester var genomförda. De hjälpte också till att förbereda och genomföra oberoende kontrollstudier.

Vilken betydelse har då allt detta för kampen mot klimatförändringar?

Även klimatkrisen kräver snabba omställningar och en samtidig uppbyggnad av produktionskapacitet. En finansiering byggd på efterfrågan och förköp kan tillämpas också på klimatområdet.

Offentlig upphandling är en betydelsefull del av USA:s innovationspolitik och för finansieringen av den. USA:s regering anslår runt 50 miljarder dollar om året till offentlig upphandling inom ny teknik och utsläppsbegränsning. Det motsvarar en knapp tredjedel av de federala anslagen till forskning och utveckling.

Samordning av forsknings- och utvecklingsanslag samt offentlig upphandling var centralt för framgångarna med covidvaccinerna i USA och kan med fördel användas i den Europeiska gröna given, EU-kommissionens initiativ för att göra EU klimatneutralt innan 2050, och i andra liknande program.

Samtidigt krävs politiska initiativ för att utveckla nya metoder för en rättvis fördelning av vinster och kostnader mellan privata och offentliga aktörer. Sett till den tyska regeringens enorma investering i utvecklingen av Biontechs och Pfizers covidvaccin måste man fråga sig varför regeringen sedan inte kunde påverka spridningen av vaccinet – den fortsatta användningen av patenten – eller ens få en del av vinsten.

Annons

Precis som med vaccinerna är spridningen av ny klimatteknik och nyskapande lokala framgångar helt otillräcklig och koncentreras till några få länder.

Den rika världen uppmanar låg- och medelinkomstländer att anpassa sig och delta i klimatomställningen. Men överföringen av ny teknik och finansiella resurser, som skuldsanering och omstruktureringar, är fortfarande alldeles för liten.

Annons

Pandemin har höjt de skuldnivåer som redan fanns i utvecklings- och tillväxtekonomierna efter den globala finanskrisen. Idag överskrider den privata skuldsättningen i länderna i genomsnitt 140 procent av BNP, den högsta nivån på 50 år och mer än dubbelt så mycket som innan 2008 års finanskris.

För att möta de växande klimatutmaningarna krävs, precis som under covidpandemin, nya kreativa samarbeten mellan offentliga och privata sektorer samt över nationsgränserna för att resurser till ny hållbar teknik och ekonomi ska kunna kanaliseras dit de behövs som mest. Rätt blandning av riktad statlig finansiering och offentlig upphandling skapar marknader, leder till nya genombrott och påskyndar övergången till ett grönt samhälle.

Översättning: Karen Söderberg

Project Syndicate

SKRIBENTEN

Antonio Andreoni, docent i industriell ekonomi och forskningsledare vid UCL, London Global Institute. Är också knuten till Universitetet i Johannesburg i Sydafrika där hans ämne är den fjärde industriella revolutionen.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Till toppen av sidan