Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Vi kan förhoppningsvis slippa dagens ofta populistiska lösningar på samhällsproblem.”

Praktiska erfarenheter och forskning tas inte till vara på grund av politikers och andra beslutsfattare bristande mod att prioritera förebyggande åtgärder, skriver Alf Merlöv, tidigare förvaltningschef i Malmö.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

För att skapa begriplighet och drivkrafter krävs arenor för samarbete. Skolor i socialt utsatta områden kan utgöra sådana arenor, skriver Alf Merlöv.

Bild: Hasse Holmberg/TT, Privat

Annons

Benjamin Dousa, vd för tankesmedjan Timbro och författare till den nya boken Massintegration, presenterar bidragssänkningar, längre straff och katederundervisning som en lösning på Sveriges problem när det gäller integration (Aktuella frågor 1/6).

I den allmänna debatten kopplas ofta åtgärder för att stärka integrationen ihop med sådana som ska bekämpa kriminalitet. Och därför konkurrerar politiker och debattörer om hur samhället på olika sätt kan bestraffa gärningsmän, och ibland även deras anhöriga. Men de insatser som förespråkas kommer alltför sent.

Förebyggande arbete behöver utformas så att färre människor riskerar kriminalitet och utanförskap. Det finns massor av praktiska erfarenheter och gedigna forskningsresultat, till exempel av Mikael Stigendal, professor i sociologi vid Malmö universitet, som skrivit boken Samhällsgränser - Ojämlikhetens orsaker och framtidsmöjligheter i en storstad som Malmö, som inte tas till vara på grund av politikers och andra beslutsfattare bristande mod att prioritera förebyggande åtgärder och oförståelse för hur många olika faktorer som måste fogas ihop för att uppnå goda resultat.

Annons

Annons

En målmedveten, långsiktig sammanhållande politik behövs om integrationen ska förbättras.

Arbetslöshet, diskriminering, skolsegregation, bostadsbrist, ökande gap mellan fattiga och dem med en trygg ekonomi, ojämlikhet i hälsa och bristande finansiering av den offentliga sektorn – allt det kräver anpassad lagstiftning och tillräckliga resurser. Men också förmåga att finna former för samordning, så att de förebyggande insatserna kan komplettera varandra och därmed ge större effekt.

För att skapa begriplighet och drivkrafter krävs arenor för samarbete. Skolor i socialt utsatta områden, där många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga betyg för att komma vidare till gymnasiet, kan utgöra sådana arenor. Där behövs team av kvalificerad personal med psykosocial utbildning och rätt kompetens, som fokuserar på elever i riskzon och deras familjer.

När föräldrar får jobb och deltar i föreningsliv påverkas också deras barns situation positivt i skolan. Under eftermiddagar och helger behöver det därför finnas vad som kan kallas relationsforum, där föräldrar och andra vuxna möter kommunal personal, arbetsförmedlingen, föreningar, bostadsbolag, nätverk av företag och lokalt förankrade politiker. Det är inte något som är enkelt att åstadkomma och därför måste ledning och styrning i den kommunala organisationen moderniseras. Dessutom bör skolans relation till socialttjänsten reformeras så att mer förebyggande arbete kan ske.

Annons

Mina erfarenheter av möten mellan kommun, statliga myndigheter, den ideella sektorn, företag och medborgare är positiva. Men en förutsättning är att mötena sker i ett sammanhang där de inblandade kompletterar varandra och har en gemensam målsättning.

Annons

Under årens lopp har jag också mött chefer och medarbetare i näringslivet med stort socialt engagemang och vilja att medverka till att socialt utsatta människor ska få möjlighet till arbete.

Under fyra år arbetade i Malmö en kommission för en socialt hållbar stad. Den bestod av forskare och tjänstemän som hade en omfattande dialog med människor som dagligen arbetar med integrationsutmaningar.

Om debatten kring förebyggande insatser för att motverka utanförskap och kriminell utveckling fördjupar sig i kommissionens övergripande budskap: betydelsen av en social investeringspolitik, kunskapsallianser och demokratiserad styrning, kan vi förhoppningsvis slippa dagens enkla, ofta populistiska, lösningar på svåra samhällsproblem.

SKRIBENTEN

Alf Merlöv, tidigare förvaltningschef i Malmö och författare till boken Bättre kan vi! Eller?.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Till toppen av sidan