Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”I värsta fall kan kraftigare skalskydd öka risken för dödliga skolattacker.”

Att förebygga dödliga skolattacker handlar i stor utsträckning om att hantera brott som dagligen sker i skolan, skriver Magnus Lindgren, generalsekreterare för stiftelsen Tryggare Sverige.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

I våras mördades två lärare på Latinskolan i Malmö.

Bild: Lars Brundin

Annons

Stänga, låsa och larma. Det är några vanliga lösningar för att hålla obehöriga borta från skolor och därmed förhindra skolattacker. Men åtgärderna riskerar att bli verkningslösa. Hoten kommer sällan utifrån.

Nyligen sköts 19 barn och två vuxna till döds på en grundskola i Texas, men även i Sverige har det inträffat en rad skolattacker. I mars dödades två lärare av en elev på en gymnasieskola i Malmö. Några månader tidigare skadades en elev svårt, och en lärare i 50-årsåldern blev lindrigt skadad, när en 16-åring gick till attack med kniv på en gymnasieskola i Kristianstad. I augusti 2021 skedde en attack på en högstadieskola i Eslöv där en 15-åring elev knivskadade en lärare och uttryckte hot mot både elever och lärare på skolan.

Annons

En genomgång av skolattacker i Sverige visar att den första med dödlig utgång ägde rum i Kungälv 1961, då en 17-åring dödade en elev och skottskadade sex andra i samband med en skoldans. Sedan dess har det skett en skolattack med dödlig utgång i genomsnitt vart tionde år. Ur ett svenskt perspektiv är det alltså mycket ovanligt med sådana attacker, även om de har ökat under det senaste decenniet.

Annons

Skolattackerna utförs oftast av nuvarande eller före detta elever som i vissa fall blivit, eller uppfattat sig blivit, kränkta av andra elever eller lärare och därför vill hämnas. Det är inte unikt för Sverige. Samma sak gäller för flera av de uppmärksammade skolattacker som inträffat i USA, Tyskland och Finland. Det innebär att många av de åtgärder med ökat så kallat skalskydd i form av metalldetektorer, kameror, larm och en mer sluten skolmiljö, som kommuner och andra huvudmän – företag och organisationer som driver grundskolor och gymnasier – ser som lösningen på problemen med skolattacker, riskerar att bli verkningslösa.

I värsta fall kan kraftigare skalskydd till och med öka risken för dödliga skolattacker genom att de problem som finns på skolorna stängs inne. Redan idag är skolan en av de vanligaste platserna där barn och ungdomar drabbas av brott. Det handlar om allt ifrån olaga hot och misshandel till sexuella ofredanden och övergrepp i rättssak.

Det finns också forskning som visar att skalskydd som dominerar skolans fysiska miljö gör att elever känner sig mindre säkra. Till exempel tyder en amerikansk studie av forskaren Billie Gastic vid University of Massachusetts på att metalldetektorer har haft en påtaglig negativ effekt på elevernas uppfattning om hur säker deras skola är. Slutsatsen är att ju synligare säkerhetslösningar, desto mer påminns eleverna om risken att utsättas för brott.

Annons

Idag är skolan den plats i samhället där barn och ungdomar vistas större delen av sin vakna tid, men det är också där det finns minst antal vuxna som kan utöva social kontroll och fungera som förebilder.

Annons

Skolan har blivit en frizon där det övriga samhällets normer och värderingar inte råder, där kommunerna och huvudmännen, trots skolplikt, inte klarar av att skydda eleverna mot brott.

I Sverige har dessutom skolan fått ett ökat ansvar för att kontrollera och fostra elever. Samtidigt har både skoldagarna och skolplikten blivit längre. Trots det har inte skolmiljön utvecklats i någon större utsträckning; skolbyggnaderna ser i stort sett ut som de alltid gjort.

Många brott som sker i skolan kan förebyggas genom att lokaler byggs om, till exempel genom att öppna ytor skapas så att det blir lättare för elever och personal att se varandra. Andra åtgärder handlar om betydelsen av ordning och reda och att det är rent och snyggt, kombinerat med hjälp och stöd till elever som utsatts för brott.

En hotfull skolmiljö är en usel inlärningsmiljö. Därför måste skollagen snarast kompletteras med ett särskilt kapitel som beskriver hur säkerheten ska hanteras i skolan, inte minst i utsatta områden. Precis på samma sätt som på andra arbetsplatser måste det alltså finnas säkerhetschefer och genomföras kontinuerliga hot- och riskbedömningar. Självklart måste det också finnas lokala/kommunala poliser med ansvar för ”sina” skolor.

Men viktigast för att förhindra skolattacker är ett systematiskt brottsförebyggande och brottsofferstödjande arbete med fokus på de brott som dagligen tenderar att ske i skolan. En viktig del är att sluta förminska och normalisera de brott som inträffar i skolans värld.

SKRIBENTEN

Magnus Lindgren, generalsekreterare för stiftelsen Tryggare Sverige.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Till toppen av sidan