– Man röstar som mamma och pappa och man röstar med hjärtat, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han är en av flera forskare som kan ge olika nycklar till hur unga kommer fram till vad de ska rösta på.

Henrik Ekengren Oscarsson beskriver förstagångsväljaren som lite vilsnare och mer känslig för trender. Av alla väljare vet de minst om politik, vilket syns när de får testas med kunskapsfrågor.

– Vi tror att de går på känslan, helt enkelt. Det behöver inte vara fel, även om man strider om det inom forskningen.

Han konstaterar att även den som inte är så insatt kan fräscha upp kunskaperna och ”hinna ikapp” sent in i valrörelsen. Många väljer att rösta. I senaste valet gjorde 86 procent av förstagångsväljarna det, vilket kan jämföras med de drygt 87 procent av valmanskåren i stort som går till valurnorna.

Förstagångsväljarna röstar också i högre utsträckning än de som är äldre än 80 år, konstaterar Maria Solevid, viceprefekt på statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Oavsett ålder styrs vi alla av samma faktorer när vi röstar.

– I grund och botten är det viktigaste föräldrarnas utbildningsbakgrund, klass och vilket program man läser på gymnasiet. Det kan också till stor del förklaras av vilken socioekonomisk bakgrund man har, säger hon.

Röstandet är större bland unga som är födda i Sverige och det påverkar positivt att ha kontakt med motiverande nätverk.

Unga som bor hemma hos föräldrar som röstar gör det själva i högre grad. Bland dem som flyttar hemifrån sjunker röstandet, visar forskning i Sverige, Danmark och Finland.

Hur många som röstar och vad man röstar på påverkas av valsituationen.

– När val är spännande och osäkra tenderar valdeltagandet att gå upp mer i gruppen yngre, säger Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet.

– Partier som har medvind i slutet kan kännas bra när man är med första gången. Man vill inte stå ensam när man röstar, säger Mattias Ekengren Oscarsson.

Även Magnus Hagevi, professor vid institutionen för statsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö konstaterar att de flesta unga väljare har ungefär samma grundläggande politiska uppfattning som sina föräldrar och att vår politiska uppfattning genom livet förblir tämligen stabil. Han pekar samtidigt på en pågående långsam politisk förändring där den yngre generationen förflyttar sig från auktoritära värderingar mot mer frihetliga och individualistiska åsikter.

Att familj och uppväxt är av stor betydelse är något som också Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, slår fast.

– De som blir medlemmar i partier eller politiska ungdomsförbund har ofta familj eller vänner som tidigare varit eller är medlemmar.

Att många skolor tackar nej till besök från politiska ungdomsförbund gör enligt Niklas Bolin att de förlorat sin viktigaste reklamkanal, med debatter och bokbord. De har fått det svårare att nå ut.

– Vi vet att många unga aldrig träffar partipolitiker och representanter för ungdomspartier. Då blir det konstigt att engagera sig när man inte känner någon som gör det, säger han.

Men sociala medier är förstås numera en given kanal för politiska budskap.

– Att bara knacka dörr och synas i nyhetsmedia och med valaffischer funkar inte i dag, säger Niklas Bolin.

Henrik Ekengren Oscarsson konstaterar att de unga som når rösträttsåldern nu har använt sociala medier i åratal.

– Det finns ganska lite kartläggning av vad det finns för innehåll som ungdomarna tar del av och det är väldigt svårt att bedöma om det har en påverkan.

Samtidigt får han konkreta bevis på att unga i dag är uppvuxna med att tänka på källkritik.

– Mina egna barn bara suckar när jag förmanar dem att inte lita på allt som sägs om Ukraina. De säger ”Pappa vi vet.”

Läs mer:

Så hittade de fram till sina politiska åsikter

Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl inpalivet@hdsydsvenskan.se eller på telefon 040-281200.