Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
Internationellt adopterade: ”Rapporter löser inga problem – bara handlingar räknas.”

Sällan erbjuder samhället relevant stöd till adopterade, skriver sex personer som är adopterade från Korea.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Den allmänna bilden av barn som adopteras är ofta ett föräldralöst, icke-vitt barn från ett fattigt land som får ett bra hem hos vita medelklassföräldrar. Därför ses adoptionen ofta som något som gagnar de adopterade, skriver artikelförfattarna..

Annons

Sverige har tillsammans med Danmark och Norge den högsta andelen internationellt adopterade per capita i världen, runt 60 000 i antal. Den som adopterar ett barn från ett annat land får 75 000 kronor av Försäkringskassan i bidrag för att täcka en del kostnader i samband med adoptionen.

Till en början genomfördes de flesta adoptioner via Socialstyrelsen. De som ville adoptera utreddes av socialtjänsten i sina hemkommuner innan en adoption fick genomföras.

Numera sker de flesta internationella adoptioner via en organisation, till exempel Adoptionscentrum, som får statligt bidrag för verksamheten. Staten tar således ansvar för familjebildning som sker genom adoption. Både ekonomiskt och administrativt deltar staten och kommunerna i familjebildningen. Men vad händer sedan?

Annons

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Mfof, har publicerat en ny studie: Hälsa och sociala livsvillkor hos internationellt adopterade i vuxen ålder. Författare är Anders Hjern, barnläkare och professor i socialepidemiologi för ungas hälsa vid Karolinska institutet och Bo Vinnerljung, senior professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

Annons

Forskarna har gått igenom nationell statistik som omfattar 18 000 internationellt adopterade. Resultatet är nedslående, men tyvärr inte nytt.

Ända sedan registerstudier om adopterades hälsa startade i början av 2000-talet har siffrorna varit liknande. Åtskilliga senare forskningsstudier som har baserats på stora registerdata har visat att internationellt adopterades hälsa är sämre än den hos majoritetsbefolkningen.

Äldre studier som främst har baserats på ett mindre urval av adopterade visar inte lika stora skillnader mellan internationellt adopterade och majoritetsbefolkningen. Men registerstudier har fördelen att de inkluderar en större andel av en grupp eller alla i en grupp. Det gör att sannolikheten ökar för att registerstudier ger ett mer korrekt resultat och i mindre grad snedvrids av enskilda fall.

Det går alltså inte längre för beslutsfattare, adoptionsförmedlare, personer som yrkesmässigt kommer i kontakt med adopterade eller de som adopterar att påstå att kunskap om adopterades ohälsa saknas eller att adopterade mår som majoritetsbefolkningen.

Anders Hjerns och Bo Vinnerljungs rapport visar att internationellt adopterade oftare är arbetslösa eller sjukskrivna än infödda icke-adopterade svenskar. Det ligger i linje med den forskning Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, gjort som visar att icke-vita adopterade riskerar att diskrimineras på arbetsmarknaden baserat på sitt utseende. Sådan diskriminering kan vara en av förklaringarna till varför internationellt adopterade i högre grad är arbetslösa än den icke-adopterade majoritetsbefolkningen.

Annons

Annons

Den nya rapporten visar också dystra siffror när det gäller självmord bland adopterade. Det framgår att internationellt adopterade oftare lever ensamma och mer sällan blir föräldrar. Anders Hjern har tillsammans med andra forskare tidigare visat att i de fall internationellt adopterade blir föräldrar är de oftare ensamstående mammor och att papporna oftare saknar kontakt med sina barn.

Ofta förklaras adopterades problem med psykisk ohälsa. Anna Elmund, psykolog och psykoterapeut, har hittat att en annan förklaring kan vara att personal på ungdomsvårdshem oftare letar efter problem hos den som är adopterad. När det gäller svenskfödda barn fokuserar personalen istället på hela familjedynamiken som förklaring till problemen. De olika förklaringsmodellerna inte bara diskriminerar internationellt adopterade utan försvårar även möjligheterna att utforma relevanta stödinsatser.

Den allmänna bilden av barn som adopteras är ofta ett föräldralöst, icke-vitt barn från ett fattigt land som får ett bra hem hos vita medelklassföräldrar. Därför ses adoptionen ofta som något som gagnar de adopterade. Dessutom får barnlösa svenskar eller personer som av andra skäl vill adoptera bli föräldrar. Inte sällan ses internationell adoption också som en god gärning.

Men alltför sällan rapporterar medier om de problem som en adoption kan medföra för den som blir adopterad. Än mer sällan erbjuder samhället relevant stöd till de adopterade.

Flera adopterade, från olika födelseländer, är med i en referensgrupp kopplad till den statliga utredning av Sveriges internationella adoptionsverksamhet som pågår. Ett av de områden utredningen behandlar är stöd till internationellt adopterade.

Annons

Det är långtifrån det första försöket att utreda vilket stöd som behövs. Redan 2003 föreslog en statlig utredning att Sverige skulle skapa ett nationellt kunskapscentrum för adopterades problematik och att regionala centrum av nätverkstyp skulle startas. Det har ännu inte blivit verklighet.

Annons

Vi hoppas att den nya utredningen inte blir ännu en rapport som bara registreras i ett diarium och därefter glöms bort. Vår förhoppning är att den leder till att alla internationellt adopterade får det stöd som de behöver.

Det finns tillräckligt med kunskap om internationellt adopterades hälsa och behov av stöd. Sluta att bara leta förklaringar i de adopterades genetiska bakgrund eller händelser före adoptionen.

Rapporter löser inga problem – bara handlingar räknas.

SKRIBENTERNA

Anna Jin Hwa Borstam, konstnär och intendent

Maria Fredriksson, lärare

Tobias Hübinette, docent och lektor

Hanna Sofia Jung Johansson, utredare

Fatima Jonsson, fil. dr.

Lisa Wool-Rim Sjöblom, serietecknare

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Till toppen av sidan