Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Inget parti lägger ner någon större möda på att färre ska bli sjuka.”

Det massiva politiska ointresset för hur ett kollektivt ansvar för att förhindra sjukdom borde se ut är ganska märkligt med tanke på det stora intresset för vårdens driftformer och tillgänglighet, skriver Marie Söderqvist, programchef för folkhälsa vid tankesmedjan EPHI, Environment and Public Health Institute.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

En Svensk Klassiker anordnar tävlingar som Vansbrosimmet och intresserar sig för hur man får i gång livsstilsförändringar som minskar riskerna för sjukdom och död, skriver Marie Söderqvist.

Bild: Ulf Palm/TT

Annons

Mycket blir bättre. Vi svenskar är hyfsat friska och lever länge. Men vissa delar av utvecklingen när det gäller folkhälsa går åt fel håll. 

GIH, Gymnastik och idrottshögskolan, publicerade för några år sedan en omfattande studie om svenskarnas kondition. Den visade en kraftig nedgång i konditionen mellan 1995 och 2017. Det hade nästan skett en fördubbling av andelen personer med hälsovådligt låg kondition.

Kondition handlar, väldigt förenklat, om syreupptagningsförmåga. Är man för orörlig försämras den. Går man upp i vikt försämras den också. En tredjedel av försämringen i kondition berodde på en generell viktuppgång. Men den största delen berodde på minskad fysisk aktivitet.

Annons

Enligt rapporten har 46 procent av svenskarna dålig syreupptagningsförmåga. Så dålig, att efter en kvarts promenad är kroppen påverkad.

Annons

Det innebär att nästan hälften av alla svenskar har så dålig kondition, eller formulerat ännu tydligare, så låg syreupptagningsförmåga, att det leder till en kraftigt ökad sjukdomsrisk. Det betyder att dessa personer löper större risk att få vanliga folkhälsosjukdomar som diabetes, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar.

Samtidigt som Sverige brottas med stora problem att förse alla med god och likvärdig vård och lider brist på personal i offentlig sektor och har ökade kostnader för vården görs inte mycket för att hejda de livsstilsrelaterade sjukdomar som idag står för en stor och växande del av vårdkostnaderna.

Vården och dess driftformer är en stor fråga i höstens val. Inte minst Socialdemokraterna profilerar sig genom att säga sig vilja ta tillbaka kontrollen över vården genom att försvåra för privata aktörer att etablera sig och få fortsätta att verka.

Men inget parti lägger ner någon större möda på att ta fram rapporter eller nya tankar kring vad samhället skulle kunna göra för att färre människor – vilkas åkommor och tillfrisknanden betalas kollektivt– ska bli sjuka.

Trots att daglig fysisk aktivitet, i nästan vilken form som helst, troligen är bland det bästa man kan göra för att hålla sig frisk, anses det vara något som var och en får sköta efter eget huvud. Det gäller såväl vuxna som barn och pensionärer. Är det verkligen rimligt att det ska vara så?

Det läggs oändligt mycket mer politisk möda på att fundera över hur en 17 åring ska undanhållas från att ta ett glas öl än att fundera över hur samma 17-åring ska förmås röra på sig.

Annons

Annons

Det massiva politiska ointresset för hur ett kollektivt ansvar även för att förhindra sjukdom borde se ut är ganska märkligt med tanke på hur stort politiskt intresse som finns för vården och dess driftformer och tillgänglighet.

Det är därför vi på EPHI skapat en essäserie om de stora hälsoutmaningarna - kost, motion, tobak och alkohol. Och det är därför vi har seminarier i Almedalen om hur vi ska hantera fysisk aktivitet och kostråd och om hur man ska se på tobak och alkohol. Seminariet kommer kunna ses efterhand via EPHI:s sajt.

De som intresserar sig för hur man får i gång livsstilsförändringar som på allvar minskar riskerna för sjukdom och död är idag ofta privata entreprenörer eller olika ideella verksamheter.

I Region Stockholm testas ett nytt koncept, så kallade sociala bonds. Det privata företaget Health Integrator fångar in 50-plussare med begynnande diabetes. Om företaget lyckas förhindra att en person får diabetes blir man ersatt med hälften av den kostnad som det innebär att ta hand om diabetespatienter i vården. Alla tjänar på modellen. Allra mest patienten som får hjälp att slippa utveckla en livslång sjukdom, men också skattebetalarna som får sin nota halverad och regionen som för halva priset får en frisk medborgare, istället för en som är beroende av livslång vårdkontakt.

Andra exempel på privata aktörer är En Svensk Klassiker som inte bara jobbar med att locka deltagare till de långa och välkända loppen, Vätternrundan, Lidingöloppet, Vansbrosimmet och Vasaloppet, utan också erbjuder appar med enkla och motiverande träningsråd och handfast hjälp till skolor för att få mellanstadieelever att röra mer på sig.

Annons

Annons

Men ska det förebyggande arbetet få fäste måste det finnas ett gensvar hos politikerna som kan skapa bästa möjliga förutsättningar för smarta och enkla tekniska lösningar och nya ersättningsmodeller till de nytänkande aktörer som finns inom hälso- och vårdsektorn.

SKRIBENTEN

Marie Söderqvist, programchef för folkhälsa vid tankesmedjan EPHI, Environment and Public Health Institute.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Till toppen av sidan