Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Den ryska informationspåverkan mot Ukraina ska ses i ett större sammanhang.”

Ett öppet och demokratiskt samhälle har många fördelar, men är också sårbart. För Sveriges del innebär det att vi alla behöver vara medvetna om de hot och risker som finns i och med att andra aktörer vill påverka landet. Det skriver Maud Holma von Heijne, generalsekreterare för den politiskt obundna föreningen Folk och försvar, och Henrik Landerholm, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Den rådande situationen innebär en risk för att en utomstående aktör, en stat, försöker störa valrörelsen, skriver artikelförfattarna.

Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Annons

Söndagen den 11 september 2022 går Sverige till valurnorna under ovanliga omständigheter.

Omvärldsläget är mer spänt än på mycket länge till följd av Rysslands invasion av Ukraina och regeringens beslut att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato.

Den rådande situationen innebär en risk för att en utomstående aktör, en stat, försöker störa valrörelsen.

Vi kan alla bli måltavla för falsk, missvisande eller kraftigt vinklad information vars syfte är att försöka få oss att rösta på ett visst sätt, att skapa motsättningar mellan grupper eller att tänka om när det gäller Nato.

Inför det amerikanska presidentvalet 2016 genomfördes försök att påverka landets befolkning. Amerikanska myndigheter drog slutsatsen att det var Ryssland som låg bakom försöken. Att det överhuvudtaget skedde fungerade nog som en väckarklocka för många människor - också i Sverige.

Annons

Annons

Att desinfomation, så kallad informationspåverkan, förekommer mot demokratiska samhällen är inget hypotetiskt scenario. Det har flera händelser på senare tid visat.

Under pandemin förekom mängder av falsk och missvisande information om bland annat vaccins säkerhet och virusets ursprung.

För svensk del har socialtjänsten varit måltavla för en desinformationskampanj som tycks syfta till att skada förtroendet för landets offentliga sektor. Liknande kampanjer har förekommit i övriga Norden.

Även om det inte är säkert att höstens valresultat kommer att påverkas av desinformation från andra länder kan de negativa effekter sådana kampanjer får på lång sikt vara nog så skadliga.

Att påverkanskampanjer överhuvudtaget förekommer visar också att det finns aktörer, till exempel stater och organisationer, som med falsk och missvisande information försöker styra Sveriges politiska beslut. Det är i sig oroväckande.

Det är också viktigt att komma ihåg att det krig som just nu pågår i Ukraina sker på fler fronter än det fysiska slagfältet. Både Ryssland och Ukraina använder cyberangrepp, diplomati och informationspåverkan för att nå sina mål. Olika målgrupper får olika information som är mer eller mindre friserad för att passa avsändaren. Det visar hur information kan förvrängas och riktas mot ett öppet samhälle både i fredstid och som en del i en större konflikt.

Den ryska informationspåverkan mot Ukraina ska också ses i ett större sammanhang. De återkommande anklagelserna om nazism som riktats mot Ukraina som land är inget nytt. När kända svenskar pekades ut som nazister på affischer runt om i Moskva i maj i år, kommenterade Sveriges utrikesdepartement det med att man inte ville gå i polemik med den organisation som ansågs ligga bakom affischerna, men också med att ”i Ryssland använder man sig återkommande av beskyllningar om 'nazism' mot länder och individer som riktar befogad kritik mot Rysslands agerande”.

Annons

Annons

Ett öppet och demokratiskt samhälle har många fördelar, men är också sårbart. För Sveriges del innebär det att vi alla behöver vara medvetna om de hot och risker som finns i och med att andra aktörer vill påverka landet. Det innebär en mängd utmaningar.

Till exempel kan det vara svårt att avgöra vem information på till exempel sociala medier kommer ifrån och om den stämmer överens med verkligheten. Etablerade medier spelar en viktig roll i motståndskraften mot desinformation. Men även etablerade medier påverkas och det kan i sin tur skada människors förtroende för journalister och medieföretag. Det kan också skapa en sorts brus som gör det svårt för journalister att skilja korrekt information från skickligt formulerad desinformation.

En fundamental utmaning för såväl privatpersoner som myndigheter är att bedöma vad som är rättmätiga uttryck för den för demokratin så centrala yttrandefriheten och vad som snarare är försök att efterlikna inlägg i den allmänna debatten – men som egentligen syftar till att skapa splittring i samhället.

När fler blir medvetna om de risker som informationspåverkan medför kan de skydda sig själva och undvika att sprida desinformationen vidare. På så sätt kan vi alla minska utrymmet för de aktörer som sprider desinformation.

SKRIBENTERNA

Maud Holma von Heijne, generalsekreterare för Folk och Försvar

Henrik Landerholm, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar

Annons

Fakta

Seminarium i Almedalen

”Informationspåverkan – Vad händer i Ukraina och hur ser beredskapen ut inför höstens val?” Det är rubriken på ett seminarium som Folk och Försvar anordnar i Almedalen i morgon, den 4 juli kl 8.30-9.15. Seminariet direktsänds också på Folk och Försvars hemsida folkochforsvar.se.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Till toppen av sidan