68,8 procent av niorna i Perstorp klarade behörighetskraven till gymnasiet. Siffrorna gäller såväl yrkesprogrammen som högskoleförberedande program.

Det är ett klart bättre resultat än förra året då 62,5 procent uppnådde behörighetskraven för yrkesprogrammen medan de som klarade kraven för högskoleförberedande program var ytterligare några procent färre.

– Det betyder att resultatet är bättre än vad man kunnat vänta sig utifrån kommunens socioekonomiska förutsättningar, säger Richard Löfgren, utbildningschef i Perstorp.

Redan i fjor låg Perstorp 5,1 procent högre än vad Skolverkets prognoser sagt. Enligt Richard Löfgren kommer årets resultat innebära att de siffrorna nu förbättras ytterligare.

– Det är ett steg i rätt riktning, även om jag förstås hoppas och tror att vi kan nå ännu längre, säger han.

Åstorps kommun såg i fjor en anmärkningsvärd uppgång i betygen för de nior som gick ut grundskolan. Men när årets nior lämnade skolorna var betygen tillbaka på tidigare nivåer.

– Vi har kunnat se att siffrorna sjönk jämfört med förra året, i synnerhet när det gäller flickornas meritvärden, säger Annika Hoppe, skolchef i Åstorp.

Flickornas meritvärden har enligt henne sjunkit med cirka 20 poäng, medan nedgången för pojkarna ligger på enstaka poäng.

– Vi ska utreda siffrorna till hösten, men om jag ska spekulera kring orsakerna är det coronapandemin jag tänker på. De här eleverna har ju fått distansundervisning under större delen av högstadiet, säger Annika Hoppe.

I Klippan har cirka 70 procent av eleverna i årskurs 9 klarat av behörighetskraven. Det är en nedgång mot vårterminen 2021.

– Vi har 205 elever som gått ut högstadiet och dessa har ett meritvärde på 187 i snitt, jämfört med 217 förra året, säger Rose-Marie Bergman, skolchef i Klippan.

Generellt har eleverna på Snyggatorpsskolan något bättre meritvärden än de som gått på Ljungbyhedsskolan.

– Distansundervisningen under pandemin har så klart påverkat. Men det här är siffror som ska utvärderas till hösten så vi kan se var orsakerna ligger, säger Rose-Marie Bergman och fortsätter:

– Då kommer siffrorna också ha ändrat sig något eftersom det här handlar om de preliminära betygen som sattes innan sommarskolan började.

I Örkelljunga har 72,7 procent av eleverna i årskurs 9 nått upp till behörighetskraven under läsåret 21/22. Det ska jämföras med 82,5 procent i fjor.

Om distansundervisningen spelar en roll även här vill biträdande utbildningschefen Eva Schelin inte spekulera i. Kommunen ska först gå igenom alla siffror för att se vad nedgången beror på.

– Vi har inlett processen men innan den är klar vågar jag inte inte uttala mig om vad det kan bero på. Jag vill också tala med rektorerna om hur det har sett ut under läsåret. Vårt fokus är ju att klara måluppfyllelsen, säger Eva Schelin.

Även Bjuv går kräftgång vad det gäller behörighetskraven. 75,9 procent av niorna uppnår behörighetskraven till yrkesprogrammen, jämfört med 82,5 procent i fjor. För högskoleförberedande program är siffrorna 72,4 procent i år jämfört med 79,7 procent för läsåret 20/21.

– Vi har inte hunnit göra någon fördjupad analys, men jag vill poängtera att detta inte motsvarar våra ambitioner, säger Madeleine Peyron, chef för utbildningsförvaltningen i Bjuv.

Hon tror att det är en kombination av faktorer bakom nedgången. Bland annat har två av skolorna haft flera byten av skolledning under åren som gått.

– Alla organisationer som byter ledare påverkas förstås av detta. Vi arbetar därför med att skapa en stabilare organisation, säger Madeleine Peyron.

En annan faktor hon nämner är arbetet med att höja lärarbehörigheten på kommunens skolor. Ökad behörighet innebär mer korrekta bedömningar och betygssättningar.

– På kort sikt kan detta ha en negativ påverkan på elevernas resultat, men i det långa loppet leder det till en högre kvalitet på undervisningen och en positiv kunskapsutveckling hos eleverna, säger Madeleine Peyron.