Dagens unga saknar makt och inflytande i många politiska frågor, vilket är ett stort samhällsproblem. Om inte ungas aspekter tas till vara är det problematiskt att kalla Sverige för en demokrati.

I en undersökning från MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, som genomfördes år 2018 bland unga mellan 16 och 24 år, uppgav bara drygt 6 procent av de tillfrågade 2 300 att de var medlemmar i ett politiskt parti eller ungdomsförbund. Cirka 60 procent i samma grupp uppgav att de hade ett intresse för samhällsfrågor. Att det förhåller sig så utgör ett hot mot den svenska demokratin. Det sätt som politiken är organiserad har skapat avstånd mellan unga och makthavare. Vad som nu behövs är verklig demokrati, där unga erbjuds samma möjlighet till politiskt inflytande som vuxna.

För att unga ska komma närmare den politik som vuxna idag utövar krävs:

• faktiskt inflytande där unga räknas lika mycket som vuxna.

• att maktrelationen mellan beslutsfattare och ungdomar suddas ut.

• att unga och vuxna har möjlighet att ta initiativ på lika villkor.

• att rösträtts- och valbarhetsåldern sänks till 16 år.

För att minska avstånden mellan makthavare och unga behöver ungdomar ha lagstadgad makt. Vuxna beslutsfattare kan inte som idag agera språkrör för en ung generation. Representation är grundläggande oavsett beslutsnivå. Sverige behöver att politiska beslut är tagna i representativa lokala, regionala och nationella beslutsorgan. Av samma anledning som det behövs vuxna i politiken behövs unga.

Att ta beslut över huvudet på unga bara för att de är unga strider mot en av de sju diskrimineringsgrunder som framkommer i diskrimineringslagen: åldersdiskriminering. Ändå involverar politiska organ ytterst sällan unga i beslutsprocesser och beslut. Det skapar en särskild maktordning i samhället, åldersmaktsordning, som i ungas fall ger vuxna mer makt enbart för att de just är vuxna. Det kan dels ske genom att vuxna talar om för unga hur det är att leva deras liv, dels genom att vuxna gör det svårt för unga att engagera sig i politik.

En sänkt rösträtts- och valbarhetsålder skulle öka både representationen av unga i politiska församlingar och ungas tilltro till beslutsfattare.

Medelåldern bland politiskt förtroendevalda i Sverige är hög. Detta då unga är kraftigt underrepresenterade. Trots att gruppen 18–29 år utgör 19 procent av befolkningen är bara 7 procent av förtroendevalda under 30 år. Detta är dessutom en försämring sedan valet år 2014. Allt enligt statistik från Statistiska centralbyrån.

För att den svenska demokratin ska fungera på ett tillfredsställande sätt behöver förtroendevalda både komplettera varandra och representera befolkningen.

Dagens samhällsproblem kräver att politiker närmar sig unga människor. Makthavare måste arbeta mer för att inkludera unga i alla politiska debatter och beslut. Det är makthavares ansvar att fråga, lyssna och viktigast av allt – agera.

I undersökningen Generation engagemang & trygghet – om ungas syn på livet och framtiden, av LO och Ungdomsbarometern från 2018, beskrivs ungdomars relation till politiska partier som problematisk. Av unga i åldrarna 14–24 år uppger mer än hälften, 55 procent, att de känner ganska litet eller inget förtroende för politiska partier. Som vi ser det är problemet att vuxna hellre pratar om och för unga, än med och till unga. Till följd av det är relationen mellan makthavare och unga bräcklig.

Avståndet mellan makthavare och unga är inte en problematisk struktur som unga kan eller ska åtgärda på egen hand. Vi måste alla, unga och vuxna tillsammans, se till så att alla blir inkluderade i demokratin på lika villkor.

Sveriges ungdomsråd är en organisation av och för ungdomar. Grundidén är att ungdomar, precis som vuxna, ska ha möjlighet att påverka sin vardag.

Sveriges ungdomsråd arbetar nationellt med att samla landets lokala ungdomsråd och skapa inflytandeforum för ungdomar. Idag finns cirka 50 aktiva medlemsföreningar.

Vi ser att ungdomar på många ställen runt om i landet saknar möjlighet att komma till tals. Det försöker vi ändra på.

Unga är idag mer än någonsin välinformerade och kunniga i demokratiska frågor. Trots det har det gått 40 år sedan rösträtten senast ändrades, då till 18 år.

Vi vill sänka rösträtts- och valbarhetsåldern för att inkludera fler, men låt oss vara tydliga med att en sänkt rösträtts- och valbarhetsålder inte är hela lösningen. Makthavare måste släppa in unga i rummen där beslut fattas.

Många unga gör allt de kan för att ersätta skendemokrati med verklig demokrati.

Vi sträcker gång på gång ut en hand till makthavare, bjuder in dem till våra rum och ber om att få vara med i deras rum. Vi möts alltför ofta av tvekande eller nekande svar. Under tiden fortsätter Sveriges ungdomsråd kampen för en bättre framtid.

SKRIBENTERNA

Ellen Åberg, ordförande för Sveriges ungdomsråd

Ingrid Jersblad, styrelseledamot i Sveriges ungdomsråd.

Jonatan Widmark, styrelseledamot i Sveriges ungdomsråd.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.