Annons

Annons

Annons

opinionSkåne

Aktuella frågor
”Vad händer med alla miljarder som går till vård för psykisk ohälsa?”

De alarmerande siffrorna när det gäller barn och ungas psykiska ohälsa visar att det behövs mer än pengar för att komma till rätta med dagens problem. Det skriver Per Einarsson (KD), regionråd och ordförande i psykiatri-, habilitering och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Det behövs förändringar i den psykiatriska vården i Sverige och Skåne, skriver artikelförfattaren. Illustration: Jenny Rydqvist

Annons

Trots att mer svenska skattepengar än någonsin tidigare läggs på vård mot psykisk ohälsa mår barn och unga i landet allt sämre och köerna till bup blir inte kortare.

Idag lider fler än varannan svensk i åldrarna 16-29 år av lättare eller svårare ångest och oro och andelen med svårare besvär har fördubblats sedan 2014. Allt enligt statistik från SKR, Sveriges kommuner och regioner.

Det behövs nya grepp i den psykiatriska vården i Sverige. Vad händer med alla miljarder som går till vård för psykisk ohälsa? Troligtvis läggs en stor del på psykofarmaka. Förskrivningen av antidepressiva till barn i åldrarna 5-9 år har ökat med 345 procent mellan 2006 och 2021. Det är mer än en tredubbling till små barn. För de något äldre, i åldrarna 10-14 år, handlar det om en fyrdubbling. Och Sverige skriver ut 1,5 gånger mer antidepressiva än övriga OECD-länder. Siffrorna återfinns i rapporten Har Sverige rätt vård vid psykisk ohälsa? av Gunnar Bohman, specialist i klinisk psykologi.

Annons

Annons

Den ökade psykiska ohälsan är inget nytt och syns också i många andra västländer, men Sverige utmärker sig genom att den psykiska ohälsan omfattar så många människor, att den ökar snabbare och att kostnaderna är högre.

Till skillnad från i Sveriges grannländer Finland och Norge, liksom i Tyskland, finns det inte många valmöjligheter när det gäller behandlingsalternativ. I Sverige erbjuds i huvudsak psykofarmaka och insatser som till exempel KBT, kognitiv beteendeterapi. Så är det trots att flera studier som Gunnar Bohman hänvisar till kommit fram till den logiska slutsatsen att den bästa vården mot psykisk ohälsa måste vara personcentrerad och utgå från varje människas särskilda behov. Därför duger inga standardlösningar.

Det behövs fler behandlingsalternativ att välja mellan, inklusive fler olika psykoterapier. Kristdemokraterna i Region Skåne har tillsammans med alliansen gjort historiskt stora satsningar på den psykiatriska vården i Skåne, inte minst på barn- och ungdomspsykiatrin. Det är vi glada och stolta över.

Psykiatrin i Region Skåne ligger i framkant i Sverige när det gäller forskning och behandlingsalternativ. Med vårt vårdval inom bland annat psykoterapi erbjuder vi större valfrihet än de flesta andra regioner i Sverige. Vårdval innebär fri etableringsrätt för andra aktörer än den offentliga vården och att de finansieras via regionen. På så sätt får patienterna större valmöjligheter.

Kristdemokraterna och alliansen vill också införa vårdval när det gäller barn- och ungdomspsykiatrin i Skåne. Det skulle ge förutsättningar att fortsätta utveckla bup och korta köerna.

Annons

Men de alarmerande siffrorna när det gäller barn och ungas psykiska ohälsa visar att det behövs mer än pengar för att komma till rätta med dagens problem. Det behövs insatser och stöd från hela samhället, även från till exempel föreningslivet och den övriga idéburna sektorn. På så sätt kan vi alla hjälpas åt att ta hand om den ökade psykiska ohälsan.

Annons

Det måste också bli lättare att hitta och välja den behandling som passar varje person bäst och därför vill Kristdemokraterna införa en samordnad digital plattform för vårdvalet för KBT och PDT, psykodynamisk terapi.

Många familjer med barn som lider av psykisk ohälsa eller har en psykiatrisk diagnos har svårt att få vardagen att gå ihop. Därför behöver vården bli mer flexibel och anpassas till patienterna istället för tvärtom, som det ofta ser ut idag.

Mer flexibla öppettider för bup skulle underlätta för många familjer. Det skulle till exempel göra att behandlingar i vissa fall kan ges på kvällstid eller helger.

I takt med att kunskapen om psykisk ohälsa och psykiskt mående ökar inom vården och Region Skåne blir bättre på att se varje barn ur ett helhetsperspektiv, har det blivit tydligt att vårdinsatser behöver samordnas bättre på alla nivåer.

Många föräldrar vittnar om hur deras barn hamnar mellan stolarna eller bollas mellan bup och habiliteringen. Föräldrarnas och barnens tid äts upp av ständiga möten med olika vårdkontakter. Det är inte rimligt att redan hårt belastade familjer och barn som mår dåligt ska utsättas för den ytterligare påfrestning som det innebär.

Annons

En försiktig utveckling av gemensamma mottagningar för bup och habiliteringen har påbörjats i Region Skåne. Det är ett arbete som måste fortsätta och utvecklas. Kristdemokraterna vill också införa personliga vårdkoordinatorer som kan hjälpa föräldrar till barn med varaktiga funktionsnedsättningar att hitta rätt i vårddjungeln. Även övergången mellan bup och vuxenpsykiatrin behöver bli smidigare. För att underlätta och hitta möjligheter för en mjukare övergång vill Kristdemokraterna också se över åldersgränsen för bup.

Annons

Det behövs förändringar i den psykiatriska vården i Sverige och Skåne. Det behövs politiska partier som vill och vågar prata om skåningarnas psykiska hälsa. Kristdemokraterna kommer fortsätta kämpa för att alla skåningar ska må bra.

SKRIBENTEN

Per Einarsson (KD), regionråd och ordförande i psykiatri-, habilitering och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan