Annons

Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Ge ukrainare chans att bidra till samhället.”

Det minimala paketet ”mat på bordet och tak över huvudet” bör innehålla en möjlighet att genom jobb bidra till andras bästa, skriver Svitlana Odynets, ukrainsk migrationsforskare, socialantropolog och journalist.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Flyktingar från Ukraina anländer till Karlskrona.

Bild: Johan Nilsson/TT

Annons

Regeringen måste ge ukrainska flyktingar möjlighet att lära sig svenska och gå igenom snabba kompletterande utbildningar det kommande ett och halvt året. Det är något som på sikt lönar sig för Sverige, både ekonomiskt och kulturellt.

Nyligen presenterade Migrationsverket en prognos som visar att många ukrainare kommer att stanna längre än vad myndigheten trott. Istället för det tidigare huvudscenariot där Sverige sågs som ett tillfälligt skydd bedöms nu vistelsen vara i minst två år.

De som flytt från Ukraina kan få tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv till den 4 mars 2023. I sin nya prognos utgår Migrationsverket från att detta förlängs med ytterligare ett år.

Kommunerna har ansvar för att ordna boende åt dem. De får en ersättning på högst 70 kronor per dag, kan få hjälp från vårdcentraler och har rätt att arbeta. Det sistnämnda uppskattar många.

Annons

Annons

Ukrainare har utgjort den största gruppen arbetskraftsinvandrare inom EU de senaste åtta åren, enligt statistikbyrån Eurostat. Bara i Polen jobbade cirka två miljoner ukrainare före februari 2022. Ytterligare några miljoner arbetade i andra EU-länder som Spanien, Portugal, Italien, Tjeckien och Tyskland. De allra flesta rörde sig ofta mellan det land där de arbetade och Ukraina.

Miljoner ukrainare har alltså redan före kriget mångårig erfarenhet av att leva mellan flera länder. Nästan 250 000 ukrainska kvinnor har arbetsmigrerat mellan Italien och Ukraina de senaste 25 åren. För pengarna de tjänar i Italien bygger de hus i pittoreska ukrainska byar, där de planerar att bo när de blir äldre.

Med andra ord behöver långsiktig migration inte bara betyda full integration, utan kan också vara ekonomiskt fördelaktig för både migranter och det land de begett sig till.

Av de 5,5 miljoner som flytt Ukraina har hittills 40 000 sökt sig till Sverige. De utgör ingen enhetlig grupp utan har olika kompetens, ambitioner, mål och resurser. De är lärare, läkare, konstnärer, ingenjörer, journalister, marknadsförare, frisörer, barnskötare och tjänstemän. Ukrainska flyktingars genomsnittsålder i EU är 36 år, och 75 procent har universitetsutbildning, enligt Interdisciplinary War in Ukraine Research Laboratory i Polen.

För att klara sig ekonomiskt, men också för att kunna råda över sina egna liv vill ukrainska flyktingar jobba. En del försörjer sig genom att städa eller med sådant som trädgårdsarbete. Enligt intervjuer med ukrainare jag gjort för Ystads kommun är många nöjda med sina jobb. De som inte är nöjda med arbetet i sig tycker ändå att det är bra med rutiner. Det skapar trygghet och ger pengar. Men jobb inom städning och trädgårdsskötsel är ingen lösning för alla.

Annons

Annons

Vissa orkar inte jobba för att de är gamla, andra för att de är starkt traumatiserade av flykt och krig. Många skulle gärna satsa på utbildning för att få mer avancerade arbeten inom sitt yrke. Det kan gälla yrken som det råder brist på i Sverige, till exempel läkare och lärare. Vissa har börjat en utbildning i Ukraina, eller är nyexaminerade, men är ändå redo att skaffa en helt annan utbildning som är relevant i Sverige.

Tidigare studier om ukrainsk migration, till exempel Ukrainian migration to the European Union av Olena Fedyuk och Marta Kindler, visar att inte bara arbete är viktigt, utan också friheten att forma sitt eget liv. Ett tecken på detta är att många mitt under kriget har återvänt till Ukraina för att sätta potatis i sina trädgårdar eller till kortvariga volontärprojekt som hjälper dem som är kvar i landet.

Sverige bör ge flyktingarna möjlighet att göra rätt för sig. Regeringen skulle kunna göra det möjligt att koppla dem som är motiverade till etableringsprogram som Arbetsförmedlingen står för, men det är också viktigt att skapa individuellt anpassade, tidsmässigt preciserade etableringsplaner istället för allmänna planer enligt principen ”först lär du dig svenska (i obegränsad tid) och sedan kommer du att få jobb (kanske)”.

De som väljer snabbspår med språkkurser i kombination med arbete eller kompletterande utbildningar bör få dagersättning på samma nivå som andra flyktingar. Det gör att de stannar i landet för att jobba eller fortsätter sina liv i Ukraina med svenska i ryggsäcken.

Annons

Även de flyktingar från Ukraina som inte vill eller kan arbeta eller integreras bör få goda möjligheter att vänta ut kriget. De behöver lite bättre ekonomi för att kunna köpa kläder till vintern och inte bara be om hjälp från ideella organisationer. Kanske kan de etablera sig i samhället senare med hjälp av Arbetsförmedlingen.

Annons

Flyktingarna bör också få svenska personnummer och därmed bättre möjlighet till vård.

Massflyktsdirektivet är effektivt för att hantera miljoner människor på flykt, men inte deras liv på längre sikt i de länder de flytt till.

Det sämsta Sverige kan göra mot ukrainska flyktingar är att fortsätta ge dem extremt låg dagersättning utan någon vettig plan för åtminstone den tid de förväntas stanna i Sverige.

Ge ukrainare en chans att bidra till samhället.

Det minimala paketet ”mat på bordet och tak över huvudet” bör innehålla en möjlighet att genom jobb bidra till andras bästa.

SKRIBENTEN

Svitlana Odynets, journalist, socialantropolog och migrationsforskare. Är född i Ukraina och kom till Sverige 2017.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Till toppen av sidan