Det är bara några minuter kvar tills veckans zumbapass ska dra igång. Malin Persson och Cecilia Javelid Wester tittar på klockan.

– Ni är åtminstone fyra här, det är dubbelt så många som vi, säger Malin Persson till deltagarna framför henne.

Hon hade nog hoppats på lite fler deltagare jämfört med förra året, då det var runt trettio pers.

– Men vi har inte gjort lika mycket reklam i år, säger hon.

– Förra året var det mer utomhusaktiviteter, nu är folk ute och reser istället eftersom man kan det igen, fyller Cecilia Javelid Wester i.

På gräsplanen mitt emot står Maria Frank. Trots att det är fem minuter kvar till halv står hon helt redo.

– Jag brukar vara med både här och på gymmet, säger hon.

Hon har dansat zumba i flera år.

– Det är kul, det är energi, det är gemenskap. Man tränar och har roligt utan att tänka på att man faktiskt tränar, för du dansar och skakar loss, säger Malin Persson.

Sedan sätter hon igång musiken på en stor högtalare bredvid henne. Den dånar högt om man står precis framför den, men borta vid deltagarna hörs det knappt.

– Höj lite, ropar Maria Frank.

Därefter drar dansen igång. Det ser ut som instruktörerna aldrig gjort annat, och inte deltagarna heller. Maria Frank rör sig vant på gräsmattan och verkar kunna koreografierna utantill.

Under tiden som deltagarna är upptagna med att dansa sluter en hel del andra upp. Människor i parken stannar upp för att titta och en del tar sig modet att vara med. Från att ha varit fyra från början är det nu elva stycken som står och dansar, och en hel del åskådare.

Mellan låtarna försöker några dricka, men när nästa låt drar igång verkar det vara viktigare att inte missa något danssteg – vattnet får vänta.

Mot slutet av passet hoppar instruktörerna ner från scenen och delar upp gruppen i två delar. Därefter dansar det mot varandra i en ”battle”. Först dansar ena sidan några danssteg, och därefter gör andra sidan samma sak. På varsin sida står en instruktör och hjälper till med självförtroendet.

Sista låten på dagens pass är en lugnare låt. Då visar Malin Persson hur man stretchar, men hon verkar inte kunna hålla sig från att dansa lite i takt ändå.

Totalt sex olika instruktörer hjälps åt att hålla i zumbapassen.

– Vi kör även fast det regnar, vi har nog inte ställt in en enda gång, säger Malin Persson.

– En gång ösregnade det och då stod vi bara två stycken här, säger Cecilia Javelid Wester och skrattar.

Men instruktörerna kommer alltid hit, för man vet ju aldrig om det är någon som tänkt komma.

– Idag var det inte så många här från början, men det kom fler med tiden. Många står och tittar och vill gärna vara med men vågar inte riktigt, säger Malin Persson.

Cecilia Javelid Wester berättar om förra gången när ett gäng killar var med.

– De brukade allvar och tyckte det var kul. Det är det som är det häftiga och fördelen med denna parken. När vi tränar på gymmet är det de som vill träna som kommer, men här får alla se lite vad det handlar om, säger hon.