Att energieffektivisering går snabbt och idag är lönsam avfärdar den tidigare professorn i kärnfysik, Jan Blomgren, med att någon ”minskad total energianvändning” inte har skett (Aktuella frågor 1/8). Men Sveriges energitillförsel var som störst 2004. Mängden tillförd energi har minskat i 37 av 38 OECD-länder.

Jan Blomgren förnekar att kärnkraft är väderberoende, men globalt har bortfall av kärnkraft orsakat av värme, kyla, stormar eller regn sjudubblats under de senaste tre decennierna. Det händer till och med i Sverige och Finland.

Jan Blomgren hävdar att Frankrikes kärnkraftsproduktion minskat främst på grund av att planerade uppgraderingar bromsats av pandemin, men den dominerande orsaken är oplanerade stopp på grund av korrosion och säkerhetsproblem.

Jan Blomgren hävdar att den strikt kostnadsbaserade analys jag gör av olika energikällor, och som visar att förnybar energi är billigare än kärnkraft, ignorerar kostnader för att integrera kraftverken i elsystemet. Men min analys inkluderar just kostnader för integration – också av stora anläggningar, något som Blomgren utelämnar.

Jan Blomgren klandrar mig för att jag ”aldrig förutspått eller varnat för dagens elektricitetskris” – orsakad av Putins krig, som han samtidigt säger att ingen förutspådde. Själv skyller han höga energipriser på ökningen av förnybar energi och effektivare användning. Det är påståenden som direktören för IEA, Internationella energirådet, kallar ”minst sagt vilseledande”. Det är mer förnybar el och effektivare energianvändning som kan sänka kostnaderna.

Blomgren anser att mer vind- och solkraft skulle ”destabilisera” det sydsvenska nätet.

Men Energimyndigheten skriver: ”Det är fullt möjligt att få ett fungerande 100 procent förnybart elsystem till 2040-talet. Men det kräver att vindkraften kan fortsätta byggas ut och så även elnäten. Samtidigt behöver elanvändarna få möjlighet till flexibel användning utifrån elprisets upp- och nedgångar.”

Ett sol- eller vindscenario skulle höja elpriserna 6–7 timmar om året, men sänka dem till noll 443–639 timmar per år. Inte bara el från kärnkrafts-, fossil- och vattenkraftverk är förutsägbart. Sol- och vindproduktion är minst lika förutsägbar som efterfrågan på el och möjliggör ett bättre system.

Ekonomiskt viktigt är att kärnkraftverk lider av oförutsägbara stopp där bortfallet är större, längre och snabbare än sol- eller vindkraftens. Snabbstopp i Finland den 29 augusti och Ringhals 4:s oplanerade stängning i tre månader är färska exempel.

Oplanerade bortfall av svensk kärnkraft utgör i medeltal 8,5 procent av kapaciteten, medan sol och vind typiskt sett förlorar 1 procent. Kärnkraft behöver därför hela tiden mer och dyrare reserver. Och det gör kärnkraften ännu mindre konkurrenskraftig jämfört med förnybar el i Sverige.

Förnybar energi är verkligen billig när alla kostnader räknas in.

Men kan förnybar el räcka en kall, mörk och vindstilla natt?

Nätet byggdes för att hantera fossila bränslens och kärnkraftsverks oförmåga att leverera stabilt och förutsägbart. Plötsliga kärnkraftsstopp kan alltid ersättas med fungerande anläggningar i eller utanför landet – som när Oskarshamn 3 stängde av tekniska skäl och Sverige förlorade 1,4 gigawatt 19–27 februari 2022. Samma nät kan lika väl balansera förutsägbara variationer i sol- och vindkraft med andra förnybara energikällor på andra platser, av annat slag, med flexibel efterfrågan eller med energilagring.

Numera byggs allt fler stora batterier som ansluts till elnätet. Den utbyggnaden är snabbare än kärnkraftens.

Men det finns andra, billigare tekniska möjligheter hos producenter och konsumenter för att balansera produktion och konsumtion. Sådan teknik kan också tillhandahålla tekniska tjänster för nätstabilitet. Verkligheten bekräftar dessa påståenden: Från Texas till Tyskland, ju mer förnybar energi, desto lättare är det att hålla stabiliteten i näten.

Eftersom Tysklands andel förnybara energikällor fyrdubblades 2006–20, förbättrades tillförlitligheten i elförsörjningen. Minskningen av kärnkraft och kol fortsatte.

Den tyska elanvändningen minskade med 8 procent 2010–21 medan BNP växte med 14 procent – och förnybar energi ersätter nu rysk gas, medan den oplanerade minskningen av kärnkraft i Frankrike ökar landets behov av att importera el.

SKRIBENTEN

Amory B Lovins, fysiker och adjungerad professor vid Stanford University, mottagare av Right Livelihood Award och Volvos miljöpris, ledamot av den svenska Ingenjörsvetenskapsakademien och har varit rådgivare åt mer än 100 energiföretag, åt stater och organisationer.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.