Annons

Annons

Annons

Annons

opinionEnergipriser

Aktuella frågor
”Energiföretag har inte rätt att riva upp fasta elprisavtal med privatpersoner.”

Det är inte de svenska energiföretagens möjlighet att leverera el som har minskat, bara priserna som har ökat, skriver Andrea Algård, doktorand vid Ekonomihögskolan i Lund, och Niklas Arvidsson, professor i handelsrätt.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

När vi i vår forskning har tittat närmare på reglerna för när force majeure ska gälla har vi hittat många oklarheter. I svensk lag saknas en övergripande regel, skriver artikelförfattarna.

Bild: Jessica Gow/TT

Annons

Låga elpriser har i många år gjort fasta elprisavtal till en lönsam affär för energibolagen, men idag är situationen den omvända. Med skenande elpriser är konsumenter med fleråriga fastprisavtal ekonomiska vinnare.

Kan då de händelser som lett fram till dagens situation ge energibolagen juridisk rätt att dra sig ur bindande avtal?

Huvudregeln är att avtal ska hållas oavsett vad som händer efter att ett avtal är slutet. De som ingår ett avtal måste själva bära risken för att det kan bli både svårare och dyrare än planerat att uppfylla de åtaganden som avtalet innebär. Särskilt långvariga avtal medför ett kalkylerat risktagande. 

En konsument som tecknar ett fastprisavtal på el går med på att betala ett högre men konstant elpris för att försäkra sig mot plötsliga prishöjningar. Hen väljer att skydda sig mot precis en sådan situation som Sverige nu befinner sig i. Energibolaget sätter det fasta priset utifrån hur högt bolaget räknar med att elpriserna blir i framtiden. Bolaget kan i sin tur förhandla fram sitt inköpspris med elproducenterna.

Annons

Annons

Men det finns situationer där det kan uppstå undantag från att det fasta priset ska gälla. Med hänvisning till force majeure (en extraordinär händelse som befriar någon avtalspart från att fullgöra sin del av avtalet) vill energibolag utifrån dagens bistra läge säga upp långa fleråriga avtal med privatkunder.

När vi i vår forskning har tittat närmare på reglerna har vi hittat många oklarheter. I svensk lag saknas en övergripande regel om force majeure. Inte heller har energibolagen någon hjälp av den så kallade förutsättningsläran, en princip som ibland möjliggör för en avtalspart att komma ifrån avtalet när förutsättningar brister. En god idé är därför att energibolag och privatpersoner uttryckligen reglerar frågor om ändrade förhållanden i sina avtal.

Så kallade force majeure-klausuler är vanliga i långvariga avtal och kan i undantagsfall befria en part från skyldigheten att uppfylla sin del av avtalet. Energibolagens allmänna avtalsvillkor för försäljning av el till konsumenter innehåller en sådan klausul. För att den ska kunna användas krävs att ett oförutsett och exceptionellt hinder, som inträffat efter att avtalet ingicks har gjort det väsentligt svårare för en avtalspart att fullgöra avtalet. Hindret får inte vara något som parten själv råder över eller rimligen kan undanröja.

En första fråga blir om dagens höga elpriser hade kunnat förutses. Flera omständigheter talar för detta. Ryssland inledde kriget i Ukraina redan år 2014. Den svenska elmarknaden är sedan länge tätt sammanlänkad med övriga Europa som är beroende av gas från Ryssland. Det borde ha ingått i energibolagens riskkalkyl.

Annons

Annons

Prishöjningar kan dessutom normalt inte ses som hinder för att uppfylla avtal. Det är inte de svenska energibolagens möjlighet att leverera el som har minskat, bara priserna som har ökat.

Hade elledningar bombats sönder hade läget kunnat vara annorlunda. Då hade energibolagen haft svårt att uppfylla sina åtaganden, men nu finns inget egentligt hinder för leverans. Att de svenska energibolagen i och för sig inte råder över eller kan påverka de händelser som ligger bakom dagens prisbild saknar betydelse.

Det är idag alltså inte fråga om en befriande force majeure-situation.

Avtalslagen ger även möjlighet att jämka eller stryka ett villkor i ett avtal om det senare inträffar något som gör villkoret oskäligt. Men en prisökning på el gör inte att villkor om fast pris blir oskäligt. Det innebär enbart att de konsumenter som tidigare betalat mer för sin el för att de valt fast pris, nu tjänar på sina avtal. På motsvarande sätt går det att resonera om att det tidigare var energibolagen som gynnades av samma avtal.

Ur ett juridiskt perspektiv framstår det som lönlöst för energibolagen att försöka komma ifrån ingångna fastprisavtal. De konsumenter som på detta sätt försäkrat sig mot prishöjningar kan alltså lugnt invänta vinterkylan. Energibolag har inte rätt att riva upp fasta elprisavtal med privatpersoner.

SKRIBENTERNA

Andrea Algård, doktorand vid Ekonomihögskolan i Lund och aktuell med artikeln Force majeure som befrielsegrund i den allmänna avtalsrätten publicerad i den nyss utgivna boken Ändrade förhållanden

Niklas Arvidsson, professor i handelsrätt med forskningsbakgrund inom bland annat allmän avtalsrätt, associationsrätt och förmögenhetsrätt

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Till toppen av sidan