Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
Replik: ”Hyresvärdarna får bära stora delar av kostnadsökningarna”.

Replik på Alexander Wilson van Deurs ”Vart tänker Fastighetsägarna att hyresgäster som inte har råd med höjningen ska ta vägen?”

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Den hyreshöjning som nämns i Alexander Wilson van Deurs debattinlägg ska ses som ett nationellt genomsnitt som fastighetsägare behöver för att säkra hyresrätten som boendeform i framtiden. Vi inser att 10 procent kan uppfattas som mycket. För första gången ska de årliga förhandlingarna utgå från en modell som bostadsmarknadens parter, Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna, tagit fram tillsammans. Det är en modell som innebär att hyresvärdarna själva får bära stora delar av kostnadsökningarna. Trots det behöver hyrorna höjas mer än vad vi vant oss vid. Om modellen bara hade tagit hänsyn till årets kostnadsutveckling, skulle hyrorna behöva höjas med upp mot 25 procent. Det kommer dock inte ske, vilket modellen är en garanti för.

Annons

För en genomsnittstrea i hyresrätt skulle tio procent hyreshöjning betyda ungefär 700 kronor mer i månaden. En sådan procentuellt hög hyreshöjning kan låta dramatisk, särskilt sett i ljuset av de senaste årens reala hyressänkningar. För hushåll som har svårt att klara av en sådan höjning behövs en översyn av bostadstillägg, bostadsbidrag och andra riktade stödåtgärder genomföras och förstärkas.

Annons

Kostnadsökningar som räntekostnader, materialkostnader, underhållskostnader, höjda löner och övriga driftskostnader drabbar alla branscher hårt. Och på detta ökar energikostnader kraftigt, som exempel vill Eon öka fjärrvärmekostnaderna i Malmö och Burlöv med 20 procent.

SCB mäter sedan 2016 hyresvärdarnas kostnader i ett så kallat fastighetsförvaltarindex. Ny statistik offentliggörs i oktober och befaras visa att index ökat med cirka 30 procent sedan start. Under samma period har den reala hyresnivån sjunkit med sammanlagt -1,4 procent. Det innebär att många hyresvärdar nu går in i rådande samhällsekonomisk utveckling med små eller obefintliga marginaler.

Vi kan redan se konsekvenserna i form av en minskad investeringsvilja då antalet byggstarter mer eller mindre tvärbromsat under året. I storstadsområdena har antalet byggstarter redan minskat med en tredjedel jämfört med samma period förra året. Det kan leda till fler ombildningar, sämre underhållna hyresrätter och kraftigt minskad nyproduktion. En inbromsning påverkar därmed såväl samhällsekonomin som bostadsbristen negativt. Det borde en organisation som Jagvillhabostad.nu också se allvarligt på.

Annons

Alexander Wilson van Deurs hävdar att fastighetsägare inte tar ansvar och har buffertar för sämre tider. Fastighetsbranschen var dock den bransch som tog störst ansvar under pandemin och stöttade såväl bostads- som kommersiella hyresgäster med hyresrabatter och hyresstöd för att säkerställa att de inte drabbades alltför hårt ekonomiskt. Vi måste alla ta ett stort gemensamt ansvar för att ta oss igenom den lågkonjunktur som står för dörren.

SKRIBENTERNA
Susanne Rikardsson, VD Fastighetsägarna Syd

Carl-Lennart Lagerström, vice VD Fastighetsägarna Syd

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan