Annons

Annons

Annons

Billig vinter

Barnfamiljen delar sina bästa knep för att minska matkostnaden

I takt med att priserna stiger krymper matkassan. För familjen Novoa Marin har matkostnaderna ökat med en fjärdedel.

– Det är jäkligt mycket, det är mer än en månadslön på ett år, säger Giovanni Marin.

Text

”Vi har ett skafferi som vi inte hade innan där vi har extragrejer. Extra ketchup, extra allting” säger Giovanni Marin.

Bild: Lars Brundin

Annons

I lägenheten är det full av liv. Som högst är de sju i familjen. Två föräldrar, tre små barn och två tonåringar som bor varannan vecka.

Pandemi, klimatkris, krig i Ukraina och höga priser på el och bränsle är faktorer som har gjort att maten blivit dyrare de senaste månaderna.

Några få extra kronor på varje vara blir mycket i slutet av månaden för en stor familj.

– Man märker inte vad som är dyrare när man plockar, utan först när man kollar på kvittot. Då tänker man: oj vad dyrt! säger Giovanni Marin.

Kaffet är en av de varor som rusat mest under 2022. Enligt Statistiska centralbyrån är kaffet 35 procent dyrare nu än för ett år sedan. Andra varor som blivit märkbart dyrare är tomater, päron och vitkål.

Annons

För familjen Novoa Marin är det en vara som sticker ut: gurkan. Det är en favorit bland barnen och det brukade gå åt minst två om dagen. Nu konsumerar de betydligt mindre.

Annons

– När det är extrapris på gurka är jag den galna tanten som köper jättemycket, även om jag vet att de kommer bli dåliga, säger Laura Novoa.

Giovanni Marin uppskattar att familjens matkostnader har ökat med ungefär 25 procent. Förut låg matkassan på ungefär 7 000 kronor i månaden. Nu har det ökat till 9 000.

– Det är jäkligt mycket, det är mer än en månadslön på ett år, säger han.

Ett knep som familjen har är att storhandla i mitten av månaden, istället för i anslutning till barnbidraget och lönen.

– För att behålla sina kunder går butikerna ner i pris ungefär i mitten av månaden. Det är då vi handlar. Det är lite smart tänkande, man blir tvungen att tänka smart.

Den största skillnaden för familjen är matschemat. Tidigare planerade de månadsvis efter vad de ville äta och vad de ville att barnen skulle få i sig. Mer fisk ena månaden och mer kyckling nästa. Nu är det kostnaden som avgör.

– Vi styr inte längre själva vad vi ska äta under månaden, vi styrs av vad som är billigast i affären, säger Giovanni Marin.

I lägenheten i Gunnesbo i utkanten av Lund är full av liv. Laura Novoa har nyss kommit hem med barnen Daniel, Luisa och Sara Novoa Marin.

Bild: Lars Brundin

Familjen kollar både hemreklamen och på nätet för att hitta det bästa priset. Giovanni Marin är missnöjd med att det sällan är extrapris på det som familjen använder dagligen.

– Det kommer erbjudanden om kryddor och så vidare men det är inte det vi vill ha. Vi vill ha kött och kyckling.

Annons

För Laura Novoa har det varit viktigt att köpa så lite plast som möjligt. Istället för schampo- och tvålflaskor väljer hon hygienprodukter i fast form och tandborstar i trä. Det håller inte familjens budget för längre.

Annons

Vi väljer inte av miljömässiga skäl längre, vi väljer efter priser

– Plasten går mig på nerverna, jag får ångest. Vår familj fyller en påse med plast på två dagar.

Medan Laura har prioriterat bort plasten har det viktigaste för Giovanni varit att köpa närproducerat kött. Nu upplever båda att det är omöjligt att göra de valen.

– Miljömedvetandet har påverkats av prisökningarna. Vi väljer inte av miljömässiga skäl längre, vi väljer efter priser, säger Giovanni Marin.

Att välja en matvarukedja och hålla sig till den är inte heller ekonomiskt hållbart längre.

– Förut kanske man åkte till en viss affär för att samla poäng. Nu väljer vi att åka dit där vi upplever det som billigast. Man är inte så trogen företaget längre som man var förr, säger Giovanni Marin.

Giovanni Marin har jobbat i matbutik och har därför kunskap som han drar nytta av nu. Det finns bröd- och chipsmärken som han vet tillverkas i samma fabrik, då väljer han det billigaste alternativet.

Med mindre pengar att handla för blir det i slutändan en fråga om prioriteringar, berättar Giovanni Marin. Det finns varken möjlighet att vara kräsen med kedja eller märke.

– Man får tänka om: vad är det vi behöver egentligen?, säger han.

Läs även: Matkassen: Så mycket har priset ökat på fem månader

Annons

Fakta

Vad är inflation?

Inflation innebär att den allmänna prisnivån höjs. Du får mindre varor för samma summa pengar.


Inflationen är en prisökning på lång sikt.


När enstaka varor blir dyrare är det inte inflation. Då kan det istället handla om att det är brist på varan, att elen som behövs för att producera varan är dyrare på vintern, eller något annat.


Riksbankens mål är att inflationen ska vara 2 procent per år. I mars var inflationstakten 6,1 procent.


Varför blir det inflation?


Ofta beror det på att efterfrågan från konsumenter är större än vad företagen kan producera.
När kostnaden för att producera varor stiger kan det leda till att företagen höjer priserna. Till exempel om det blir dyrare med el och bränsle.


Om människor förväntar sig att priserna ska stiga så kan anställda ställa krav på högre löner. Det blir i sin tur dyrare för företagen som då höjer priserna på varor för att kompensera.


Källa: Sveriges riksbank

Denna artikel publicerades första gången 11 maj.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan