Det spelar inte någon roll vilken livsmedelsaffär du går in i. Mjölken är alltid placerad längst in i butiken. Genom mjölkens placering ger köpmannen sig själv möjlighet att påverka och inspirera oss under vår väg genom butiken. Åh, titta vilka fina nektariner. Vilket fint pris det är på ostkaka.

Impulsköpen blir fler som en följd av mjölkens placering.

”Mjölken” för oss som jobbar med stadsutveckling är många gånger Systembolaget. Placeringen av Systembolaget påverkar och driver flöden i staden.

Så var har Helsingborg placerat mjölken? Jo, på Drottninggatan. Parkering finns runt Stortorget och i garaget vid Dunkers kulturhus. Härifrån når man Systembolaget utan att behöva passera några andra butiker. Inget att inspireras av. Inget som lockar till spontan handel. Lite som om en Icahandlare skulle placera mjölken direkt vid entrén för att göra det enkelt för dem som bara vill handla lite.

Stadskärnorna är under förändring. Nya handelsmönster, där e-handeln är en viktig del, driver på den utvecklingen. Flera av de stora kedjorna ser sina butiker som skyltfönster och nätet som den egentliga handelsplatsen.

En likartad utveckling syns i de flesta stadskärnor. De stora kedjorna lämnar eller minskar sin närvaro. Här finns ett val. Antingen försöka stoppa utvecklingen eller omfamna den. Att försöka stoppa utveckling är sällan en bra idé. Då återstår att omfamna den.

För att omfamna utvecklingen krävs att vi tänker nytt. Det gäller allt ifrån handlare och fastighetsägare i centrum till dem som planerar och utvecklar. I en stad hittade jag ett utlämningsställe för paket som hade öppnat provrum. För en liten slant kunde de som handlat på nätet prova det de hade köpt redan när de hämtade ut paketet. De slapp ta hem det som skulle returneras.

En kreativ lösning i en ny tid.

Men det är inte bara handlare som behöver tänka nytt, utan även fastighetsägare och i förlängningen banker.

Varför sänker inte fastighetsägarna hyrorna på de butiker som står tomma? Det är ju bättre med något i stället för inget, kan man tycka. Svaret är enkelt. Fastigheten är ofta belånad. Belåningen är kopplad till fastighetens värde. Värdet bestäms i sin tur delvis av hyresnivåerna. Sänker fastighetsägaren hyran, sänks värdet och då krävs en ny och dyrare finansiering. Då kan det vara billigare att låta lokalen stå tom.

Vilket såklart påverkar stadsbilden negativt.

Hyresnivån är den ena variabeln som bestämmer värdet på fastigheten, kontraktslängden den andra. I en tid där stadskärnorna skulle må bra av flexibla lösningar som pop up-butiker, showrooms, skalbara butiker och kortare kontrakt premierar banker kontrakt på 10-15 år i sin värdering. Jag är övertygad om att detta kommer att förändras, helt enkelt eftersom väldigt få bolag inom handeln kan ha en så lång tidshorisont.

Placeringen av ”mjölken” är en nyckelfaktor för en levande centrumhandel. En annan är butikernas placering. Det vill säga vilka butiker som mår bra av att vara nära varandra. En delikatessbutik mår bättre bredvid ett systembolag. En juvelerare mår bättre bredvid en presentbutik. Och restaurangerna mår bra av att ligga bredvid varandra runt ett torg.

Små kluster av goda grannar.