Annons

Annons

Annons

opinionSkåne

Aktuella frågor
”Region Skåne skapar en outhärdlig etisk stress hos läkare och annan vårdpersonal.”

Det finns bot för sjukvården, skriver Naomi Clyne, överläkare, tidigare verksamhetschef vid SUS i Lund och författare till boken ”Ledarskap i sjukvården. Berättelser från vårdens vardag”.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

De politiker som nu har inlett en ny mandatperiod i styret av Region Skåne bör skapa kliniker där medicinskt kunniga läkare styr och fokusera på att ge optimal vård, skriver Naomi Clyne.

Bild: Hussein El-Alawi

Annons

Sjukvården i Skåne måste organiseras om. Nu, efter valet, har regionledningen möjlighet att införa ett systemskifte. 

Nästan dagligen kommer rapporter om bristen på sjuksköterskor på sjukhusens vårdavdelningar och akutmottagningar samt att sjukhus inte klarar av att genomföra cancerkirurgi i tid. Och så har det varit år efter år.

Vården behöver styras utifrån varje enskild patients behov. Den borde präglas av att patienterna får träffa samma läkare vid sina besök liksom av respekt och samarbete mellan vårdens olika yrkesgrupper.

Chefer bör arbeta nära verksamheten och vara väl förtrogna med den. Tillit och goda relationer ger patienterna trygghet, vårdpersonalen glädje och arbetstillfredsställelse, är effektiv och sparar pengar och tid.

Annons

Problemen började på allvar för drygt tio år sedan, när Region Skåne införde New Public Management, NPM, en organisationsform vars metoder är hämtade från det privata näringslivet.

Annons

NPM infördes för att få kontroll över ekonomin. Det var ett uttalat mål. Ett outtalat var att bryta läkarnas makt över vården. Principen om kostnadseffektivitet, alltså att varje insats ska vara så ekonomiskt effektiv som möjligt, sattes främst. Det skedde i strid med ett beslut av en enig riksdag 1998, som fastslog hur sjukvården ska prioritera. Människovärdesprincipen ska vara överordnad alla andra principer, något som innebär att alla människor ska behandlas lika. Därefter kommer behovssolidaritetsprincipen, det vill säga att de med störst behov ska prioriteras. Sist kommer principen om kostnadseffektivitet. 

Region Skåne lanserade begreppet professionell chef. Starka klinikchefer som var förtrogna med och värnade sin verksamhet skulle ersättas. God vårdkvalitet och en bra arbetsmiljö var inte längre i fokus.

De professionella cheferna behövde inte vara förtrogna med den verksamhet de skulle leda. En del var kända för att kunna ”ta svåra beslut”. Men konsekvenserna av dessa ”svåra beslut” drabbade inte cheferna utan patienterna och personalen. Kliniker, som för hud eller ögon, upphörde som självständiga enheter. Istället slogs de ihop till större verksamhetsområden. Läkarna marginaliserades i särskilda organisatoriska stuprör där deras möjlighet att påverka vården minskade. Samarbete mellan läkare och övrig sjukvårdspersonal försvårades. 

På många av de sammanslagna verksamhetsområden har inte de högsta cheferna den medicinska kompetens som behövs för att prioritera olika insatser. De har inte heller den kunskap om de enskilda klinikerna som gör att de kan ta ett samlat ansvar på kliniknivå och leda mellanchefer, läkare, omvårdnads- och administrativ personal mot ett gemensamt mål. Mellancheferna får klara sig så gott de kan. Samverkan och fokus på kärnverksamheten blir lidande.

Annons

Annons

Regionledningens uttalade mål har nu länge varit att hålla kostnaderna nere – patienterna och de medicinska resultaten kommer i andra hand. Många av de högsta cheferna har dålig kontakt med vårdens verklighet. Tilliten har avtagit. Cheferna saknar tillit till medarbetarna och medarbetarna till cheferna.

NPM medförde att ledningens attityd till medarbetarna förändrades. Medarbetarna sågs som utbytbara. Läkare och övrig vårdpersonal behandlades som funktioner i ett schema. De enskilda personernas förmåga, kunskap och kompetens kom i andra hand. Sjuksköterska som sjuksköterska, läkare som läkare. Att patienterna fick träffa samma läkare och sjuksköterska vid sina besök blev, liksom det personliga mötet, mindre viktigt. Vem som helst med rätt yrkesbeteckning kunde sättas in närsomhelst och hursomhelst, bara schemat fylldes.

Den organisationsform Region Skåne använder idag skapar en outhärdlig etisk stress hos läkare och annan vårdpersonal. Orsaken är ofta att de känner att de inte kan ge patienterna en evidensbaserad vård: väga samman sin expertis och bästa tillgängliga kunskap med patientens situation, erfarenhet och önskemål.

Sjuka människor fortsätter att söka och behöva vård, oberoende av bemanning och tillgängliga resurser på akutmottagningar, operationsavdelningar, vårdavdelningar och dialysenheter. Läkare och övrig vårdpersonal tillgriper olika strategier för att hantera en situation där de saknar handfast stöd av sin ledning och upplever att de är övergivna av organisationen. 

Annons

En del tappar sin empatiska förmåga, andra blir utbrända, några slutar. En strategi som används alltmer och som medför att patienterna blir ensamma med sina symptom, övergivna och utan vård, är att vårdpersonalen hänvisar patienterna till en annan instans, i enlighet med ”det är inte mitt bord”. Den andra instansen kan vara överbelastad, eller sakna kompetens för att ta hand om problemet. Det är en strategi som många gånger medför ödesdigra förseningar av diagnostik och behandling av allvarliga sjukdomar, som om de upptäcktes i tid skulle kunna gå att bota eller hållas under kontroll.

Annons

Trots NPM:s fokus på ekonomi har sjukvården i Region Skåne inte en ekonomi i balans. Bidragande är att organisationsformen medför att undersökningar görs flera gånger på grund av att patienterna får träffa så många olika läkare och att ordinarie personal ersätts med hyrpersonal. Bristen på vårdplatser är skriande. Personal flyr.

De politiker som nu har inlett en ny mandatperiod i styret av Region Skåne bör skapa kliniker där läkare med rätt kompetens styr och fokusera på kärnverksamheten – att ge optimal vård. Det finns bot för sjukvården.

SKRIBENTEN

Naomi Clyne, överläkare och docent i njurmedicin och tidigare verksamhetschef vid SUS i Lund. Hon är också författare till boken Ledarskap i sjukvården. Berättelser från vårdens vardag, Studentlitteratur, 2022

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan