Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Tidöavtalet hotar den sömlösa vården av äldre.”

Rätt till fast läkarkontakt kan absolut vara bra, speciellt för diagnostik, bedömning och medicinsk behandling. Men det räcker inte, skriver forskare och lärare vid Linnéuniversitetet.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

I vår forskning ser vi ett tydligt behov av "sömlös vård” för äldre som vårdas i hemmet, skriver artikelförfattarna.

Bild: Fredrik Sandberg/TT

Annons

Äldre personer med komplexa vårdbehov är i många sammanhang förbisedda och någon förändring verkar inte vara i sikte.

Varken i den nya regeringsförklaringen eller i Tidöavtalet, den omfattande överenskommelsen mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna, nämns personer med komplexa vårdbehov. Inte heller finns det förslag på hur vård av äldre med störst behov kan göras trygg, säker och ha hög kvalitet.

Avsiktsförklaringen fokuserar istället på en ny stor reform som ska föra över huvudmannaskapet för vården från regionerna till staten – och på rätten till en fast läkarkontakt.

Samtidigt visar forskning, som bland annat några av oss har gjort, att småskalighet och organisatorisk närhet, till exempel att de som utför vård hemma hos patienten har mandat och resurser, är framgångsfaktorer för att äldre människor ska få en så bra vård som möjligt.

Annons

Annons

Vi är oroliga för att omställningen av Sveriges hälso- och sjukvård, till ”god och nära vård”, inte får tillräckliga förutsättningar för att kunna genomföras. Omställningen går bland annat ut på att vården ska bli mer sammanhållen för patienterna.

Idag är vården organiserad i så kallade stuprör som innebär behandling av en sjukdom i taget. Det gör att personer som vårdas för flera sjukdomar upplever den som splittrad. Hårdast drabbas de redan mest utsatta, till exempel personer med multisjuklighet, psykisk ohälsa och äldre med komplexa vårdbehov.

I vår forskning ser vi ett tydligt behov av "sömlös vård” för äldre som vårdas i hemmet. Sådan vård kännetecknas av god kommunikation, samverkan och tillgänglighet, men också av tydliga gränser för var olika yrkesgruppers ansvar börjar och slutar. Gränserna behöver inte vara synliga för de äldre eller för deras närstående så länge de får den hjälp de behöver. För de äldre innebär den sömlösa vården att den dagliga kontakten och tilliten till vården fungerar.

Hur skapas då en trygg och säker vård för människor som vårdas hemma? De äldre behöver i möjligaste mån möta samma personer och de yrkesgrupper som står för vården måste ha helhetsperspektiv, kompetens och befogenheter. Idag har till exempel undersköterskor som möter de äldre ibland inte tillgång till deras journaler.

Rätt till fast läkarkontakt kan absolut vara bra, speciellt för diagnostik, bedömning och medicinsk behandling. Men det räcker inte.

Annons

En person som lever med flera sjukdomar har inte bara medicinska behov utan behöver olika yrkesgruppers kompetens för att få en trygg och fungerande vardag.

Annons

Alla i de vårdteam som möter patienterna, till exempel undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, biståndshandläggare och fysioterapeuter behöver samarbeta för att skapa en obruten kedja av insatser.

Stuprörstänkandet måste bort och de små enheterna, där olika yrkesgrupper känner varandra väl och där alla tar – och känner – ansvar behöver stärkas.

Vi efterlyser en politik som är i linje med omställningen till ”god och nära vård”. Vi ser annars en stor risk att regeringen prioriterar ned Sveriges goda intentioner för vård av äldre personer.

Tidöavtalets plan på fast läkarkontakt behöver utvidgas till att också omfatta hela de vårdteam som möter äldre patienter och drivas av ett ”tillsammans-tänk” där olika yrkesgruppers prestige läggs åt sidan.

De mest utsatta äldre får inte komma i kläm igen – som under coronapandemin.

Tidöavtalet hotar den sömlösa vården av äldre.

SKRIBENTERNA

Sofia Backåberg, legitimerad fysioterapeut, filosofie doktor och universitetslektor

Ingrid Djukanovic, legitimerad sjuksköterska, filosofie doktor och universitetslektor

Mirjam Ekstedt, legitimerad sjuksköterska, filosofie doktor och professor

Heidi Hagerman, legitimerad sjuksköterska, filosofie doktor och universitetslektor

Annons

Catharina Lindberg, legitimerad sjuksköterska, filosofie doktor och universitetslektor

Kristina Schildmeijer, legitimerad sjuksköterska, docent och universitetslektor

Samtliga är forskare och lärare vid Linnéuniversitetet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan