Hur beskriver man bäst olika ideologier och åsikter inom politiken? Den vedertagna, endimensionella höger-vänster-skalan har ju använts i nästan ett kvarts årtusende, men riktningen har förskjutits både fram och tillbaka mellan konservativ/radikal och liberal/socialistisk. Och verkligheten är mer komplicerad än det.
På senare tid har man försökt nyansera detta genom att införa en ny dimension, GAL-TAN, men inte heller detta ger någon god bild. Det verkar snarare som ett sätt att beskriva positiva egenskaper på den ena sidan och negativa på den andra, färgat av tänkarens egna åsikter. Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som definierar sig som grönast i Riksdagen är ju, samman med Sverigedemokraterna, de som har minst respekt för andras åsikter. Och Moderaterna, som är konservativa, är de minst nationalistiska i till exempel EU-sammanhang.
Annons
Annons
Det ger en bättre förståelse att betrakta det politiska landskapet som en flerdimensionell rymd. Det finns naturligtvis många fler aspekter än dessa, men de utgör snarare nyanser än dimensioner.
Den första dimensionen handlar om hur man ser på potentiella förändringar. Är dessa ett hot, en utmaning eller en möjlighet? Här känner vi igen begreppen konservativ/radikal, medan mitten inte är lika väldefinierad. I den dimensionen ingår också hur man ser på olikheter, både etniska och sociala.
Den andra dimensionen är den som varit den dominerande skiljelinjen under lång tid, alltså om man föredrar individuella eller kollektiva lösningar. Andra uttryck för detta är liberal/socialistisk, där mitten gärna definieras som socialliberal.
Den tredje dimensionen handlar om långsiktighet. Här hamnar inte bara synen på miljöfrågor, men också prioriteringen mellan att skapa resurser och att fördela dem. Det kan också beskrivas som förmågan att förstå sammanhang och prioritera. Här hittar jag inte någon god objektiv beskrivning, men begreppen långsiktig/kortsiktig bör väl duga.
Detta ger framför allt en tydligare insikt i de stora olikheterna mellan Sverigedemokraterna och de övriga borgerliga partierna. För Sverigedemokraterna skall individen underordna sig kollektivet. Man definierar sig som tydligt illiberal.
Annons
En annan viktig skillnad är hur man ser på åsikter som avviker från ens egna. Vill man undertrycka dem, eller ser man dem som likvärdiga? Begreppen auktoritär/tolerant beskriver detta. Det är också skillnad om man klarar att lyssna på andras åsikter, och låta dem påverka ens egna åsikter, eller om man stänger och argumenterar emot. Men detta tycks hänga samman med hur ytterliggående åsikter man har i andra frågor. Också det egna maktbehovet spelar en roll. Därför ser jag inte detta som en ytterligare dimension.
Måns Cavallin