Annons

Annons

Annons

Min mening

Insändare
Det brinner nu så ofta att ingen som inte själv drabbas bryr sig

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

År 1998 brann det 380 personbilar i Sverige. 2016 var antalet anlagda bilbränder 1 641. Enstaka bilbränder uppmärksammas inte längre. Det skriver Tomas Polvall.

Bild: Johan Nilsson/TT

Annons

Tror att det inte ska drabba en själv, men så blev det. En vän skickade foton på den utbrända bilen då jag befinner mig på Naxos. Helt utbränd, bilen alltså. Skroten väntar.

Besked om händelsen kom tre dagar efter den inträffat med ett meddelande om att jag hade ett meddelande på min myndighet. Loggade in och läste att det var ”en brandskada i kupén.” Ringde polisen. Fick inte veta mer, fanns inga bilder och ingen ytterligare information.

Anmälde skadan till försäkringsbolaget. Fick veta att jag skulle fotodokumentera. Skrev att jag inte kunde då jag är på Naxos. Fick meddelande några timmar senare från försäkringsbolaget att jag skulle skicka bilder. Ringde försäkringsbolaget. Stängt för dagen klockan 15.00.

Annons

En stund senare messade en vän bilder på bilen. Besiktigad för en månad sedan, utan någon anmärkning, nya däck och en del annat nytt. Jag har haft den före detta bilen i sex år, då är det hemkänsla som gör den -saknad.

Annons

Nu väntar samtal och besked från försäkringsbolaget om vad den var värd. Tas hänsyn till skicket? Vi får se. Just nu är jag ledsen och förbannad. Att bilpyromanerna ska åka fast är en högoddsare. 0,9 procent åker fast. Inga brott som prioriteras säger polisen. Skadeanmälan skrivs, arkiveras och hamnar i statistiken med 99,1 procent ouppklarade bilbränder.

En akademisk avhandling om bilbränder i Malmö har titeln ”Vad fan håller ni på med?”

Det var en före detta statsministers ord när bilbränderna Göteborg och stenkastningarna i samband med bränderna i Trollhättan ägde rum. De resulterade i skrämmande bilder som uppmärksammades stort både av svenska och utländska medier. Nu är bilbränderna dagliga händelserna ingen som inte själv drabbas bryr sig om.

Polisen och försäkringsbolagen har till uppgift att bekämpa problemen. Det har gått så där. År 1998 brann det 380 personbilar i Sverige. 2016 var antalet anlagda bilbränder 1 641. Enstaka bilbränder uppmärksammas inte längre. När min bil brann var det endast två intill som gjorde det, alltså inget att uppmärksamma och inget för polisen att bry sig om.

”Larm inkommer om en brand i flera fordon på Södergatan. Enligt initiala uppgifter ska tre bilar vara drabbade. Polis och räddningstjänst skickas till platsen.” Citat från polisen. Fel gata. Poliserna kom, skrev ett par meningar, men tog inga fotografier.

Annons

Annons

”Ett utökat samarbete mellan försäkringsbolag och polismyndigheten krävs för att kunna minska antalet bilbränder.” Jag läser rapporter. År efter år skrivs ungefär samma sak.

”Bilbränder har ett signalvärde som har förmågan att stämpla ett område, och avspeglas i form av otrygghet, förtvivlan och försämrat rykte, vilket tillsammans väger betydligt mer än endast en bil i brand.” Citat från den akademiska avhandlingen som inte kommer fram till något. Hur är det i andra nordiska länder? Behöver knappast skriva att det betydligt värre i Sverige.

Tomas Polvall

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan