Idag, onsdagen den 14 december, ska Sveriges regering presentera sina prioriteringar inför landets ordförandeskap i EU under det närmaste halvåret.

Risken är stor att det innebär dåliga nyheter för oss som vill se ett EU som arbetar för en tuff klimatpolitik, en human flyktingpolitik och ett starkt försvar av demokrati och rättsstat.

Som EU-parlamentariker brukar jag ofta få frågor som inleds med ”hur ser det ut i ditt land, där har ni säkert kommit mycket längre än vi på det här ...” från kollegor från andra EU-länder som arbetar med samma områden som jag – klimat och feminism. Jag har ofta antagit att det svenska EU-ordförandeskapet våren 2023 skulle innebära en draghjälp för en EU-politik med höga ambitioner inom just de områdena. Men mina förhoppningar grusades när det stod klart att Sverige skulle få en högerkonservativ regering som regerar med hjälp av ett extremhögerparti, Sverigedemokraterna.

Istället för att försöka invänta det svenska ordförandeskapet för att lättare få igenom en bra EU-lagstiftning på olika områden är det nu många med mig som hellre väntar på nästa ordförandeskap i juni, när Spanien tar över. De enda kretsar som gläder sig åt det svenska ordförandeskapet verkar vara regeringarna i länder som Polen och Ungern. Där har ledarna nöjt noterat att de med regeringarna i Sverige och Italien fått nya kompisar i det Europeiska rådet, där medlemsländerna fattar sina EU-beslut.

Därför är det kanske inte främst till den svenska regeringen som jag nu listar mina förhoppningar inför det svenska ordförandeskapet, utan mer till de progressiva parlamentariker, regeringar, folkrörelser och aktivister som finns runtom i Europa. Men ett svenskt ordförandeskap bör prioritera:

1. En tuff klimatpolitik. EU:s klimatmål om att minska utsläppen med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer är inte tillräckligt, men en nödvändig början. Flera lagförslag för att EU ska kunna nå detta mål har förbättrats av parlamentet och väntar på att antas av medlemsländerna. Det är viktigt för planetens fortlevnad att dessa lagförslag inte urvattnas.

2. En human flyktingpolitik. När ett fåtal medlemsländer gör allt för att slippa ta emot en enda människa på flykt är det viktigt att dessa länder inte får styra hela EU:s flyktingpolitik. De länder som vill ska kunna gå vidare på egen hand och skapa ett gemensamt och solidariskt mottagningssystem.

3. Ett starkt försvar av demokrati och rättsstat. Medan såväl EU-parlamentet som lite senare även EU-kommissionen klart och tydligt fördömt den katastrofala utvecklingen för demokrati och rättsstat i främst Ungern och Polen, vacklar flera medlemsländer. Sverigedemokraternas representanter i EU-parlamentet är också de enda svenska ledamöterna som konsekvent lägger ner sina röster när det är fråga om att ta tuffare tag mot Ungern och Polen.

4. Ett fortsatt starkt stöd till Ukraina. Alla svenska partier från höger till vänster vill se ett enigt EU som backar upp Ukraina mot Rysslands brutala anfallskrig. Det är ytterligare en anledning att sluta dalta med Putins kanske bästa vän i EU - Viktor Orbán.

När världen befinner sig i en klimatkris, när allt fler människor tvingas på flykt, när demokratin attackeras från allt fler håll och vi har krig i Europa, då kan EU spela en viktig roll. Men med en SD-understödd regering vid EU:s roder går det inte att förvänta sig mycket gott. Det svenska ordförandeskapet ser ut att bli en missad chans till ett betydande ledarskap.

SKRIBENTEN

Malin Björk (V), EU-parlamentariker

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.