Annons

Annons

Annons

opinionSjukvård i Skåne

Aktuella frågor
”Berätta vad den skånska sjukvården står inför.”

När nu Sverigedemokraterna och tre av de forna allianspartierna krokat arm väntar fortsatta neddragningar, skriver Henrik Fritzon (S), oppositionsledare.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

På akuterna i Skåne får gamla och sköra vänta i timmar på att få träffa läkare, skriver Henrik Fritzon (S).

Bild: Sandra Henningsson

Annons

Texten har korrigerats.

Läget inom sjukvården i Skåne är ytterst allvarligt. Vårdköerna är längre än någonsin. Över 40 000 människor i Skåne har väntat längre än 90 dagar på operation eller besök i specialistvården. Inte ens var tredje cancerpatient får behandling enligt de tidsramar som gäller specifikt för cancervården.

På akuterna i Skåne får gamla och sköra vänta i timmar på att få träffa läkare.

Antalet vårdplatser är nu historiskt få.

Bland de anställda finns ett utbrett missnöje när det gäller inflytande, arbetsmiljö och löner. Det gör i sin tur att det är svårt att fylla alla vakanser, något som också medför att det blir än svårare att få vård. Den skånska sjukvården har hamnat i en ond cirkel. 

Annons

Den budget för 2023 som regionfullmäktige antagit innebär att årets besparingar inom den skånska sjukvården blir stora. Anslagen i budgeten som de styrande partierna, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, har tagit fram tillsammans med Sverigedemokraterna täcker inte ens medarbetarnas löneökningar. Det finns inte heller pengar till ny teknik och medicinsk utveckling. Det är kostnader som sjukvården har oavsett om det avsatts pengar till det i budgeten eller ej. Effekten är att ytterligare sparbehov uppstår någon annanstans inom den sjukvård som Region Skåne bedriver.

Annons

Antalet människor i Skåne blir både fler och äldre, något som leder till att fler besöker sjukvården. Den budget som M, L, KD och SD signerat har inte avsatt pengar för att anställa fler som kan ta hand om dem.

Det moderatledda styret har inget annat svar än att de som redan jobbar inom sjukvården får ta emot fler patienter. Men det är ännu värre än så. När de förväntade kostnaderna för löner inte täcks, är det samma sak som att säga att färre ska jobba inom sjukvården. Det sparkrav som uppstår motsvarar över 1 200 sjuksköterskor eller 1 650 undersköterskor. Så många färre medarbetare behöver det bli för att årets budget ska efterlevas. Hur rimmar det med Moderaternas vallöfte att anställa 3 500 fler i den skånska vården under mandatperioden?

Det vore bra om de partier som styr regionen berättade vad den skånska sjukvården står inför. Men istället för klarspråk talar regionstyret om satsningar och påstår att det inte finns några sparkrav på sjukvården.  

Annons

Att det ser så illa ut beror bara till en del på den tuffa ekonomiska utvecklingen i Sverige. Den nya högerregeringen sänker statsbidragen till Skåne med 428 miljoner kronor. Samtidigt framhärdar högerstyret i Skåne i att regionen ska ha lägre skatt än övriga landet. Med sådana prioriteringar räcker inte pengarna.

Sjukvården i Skåne behöver rejäla ökningar och ett helhetsgrepp kring arbetsmiljö, personalrekrytering och tillgänglighet. Om Region Skåne ska lyckas avskaffa vårdköerna, förbättra arbetsvillkoren så att det går att rekrytera fler medarbetare och öka antalet vårdplatser måste det ske rejäla satsningar på skånsk sjukvård. 

Annons

När människor i Skåne gick till valurnorna i höstas röstade de knappast för fyra ytterligare år med nedskärningar. Det visade sig klart och tydligt när alliansen förlorade sin ställning som största block i regionen. Men när nu Sverigedemokraterna och tre av de forna allianspartierna krokat arm väntar fortsatta neddragningar.  

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan