Annons

Annons

Annons

opinionSvensk politik

Aktuella frågor
”Hur kan 767 miljoner i vinst gynna landets elever?”

En röd tråd i branschens försvar av dagens skolsystem är att brister, som glädjebetyg, även förekommer i kommunala skolor. Vad de inte tycks förstå är att deras poäng understryker hur galet det är att göra barns skolgång till en vara på en kommersiell marknad, skriver Niklas Karlsson, Joakim Sandell och Adnan Dibrani, riksdagsledamöter för Socialdemokraterna.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Inlägget har korrigerats.

Icke vinstdrivande friskolor kan utgöra ett bra komplement till den kommunala skolan, skriver artikelförfattarna.

Bild: Lars Pehrson

Det sägs att den med ömma tår skriker högst. I frågan om vinstdrivande företags roll i den svenska skolan illustreras uttrycket väl av branschens reaktion på våra ståndpunkter i debatten (Aktuella frågor 19/12).

Att vi önskar fördjupning i diskussionen om vad det innebär att tillåta vinstjakt verkar ha gått Inger Persson, ordförande för Paraplyorganisation för icke kommunala skolor och förskolor i Malmö, förbi (Aktuella frågor 21/12). Hon anklagar oss för att ”baktala landets friskolor” och tycks ha glömt att hon även företräder de friskolor som inte är vinstdrivande. Socialdemokraterna anser att icke vinstdrivande friskolor kan utgöra ett bra komplement till den kommunala skolan.

Annons

Annons

Också landets största skolkoncern Academedia försvarar dagens system, även om dess företrädare Jonas Nordström och Paula Hammerskog erkänner att betygsinflationen utgör en orättvisa (Aktuella frågor 28/12). Vad annat är att vänta av ett företag som under sitt senaste räkenskapsår fick ut 767 miljoner kronor i vinst från att driva skolor i landet? Nordström och Hammerskog föreslår ändrade regler för nationella prov för att skapa en rättvis skolgång. Det är som att sätta plåster på ett brutet ben.

En röd tråd i branschens försvar av det nuvarande skolsystemet är att brister, som glädjebetyg, även förekommer i kommunala skolor. Vad de inte tycks förstå är att deras poäng bara understryker hur galet det är att göra barns skolgång till en vara på en kommersiell marknad. Konkurrensen om kunderna påverkar i allra högsta grad även de kommunala skolorna. I en eskalerande aggressiv marknadsföring för att locka elever tvingas även kommunala skolor delta.

Frågorna som återstår att besvara, och som företrädarna för Academedia inte vidrör är: På vilket sätt har landets skolelever gynnats av de 767 miljoner som utgjorde företagets vinst? På vilket sätt ökade rättvisan mellan elever? Frågorna kanske ska riktas till företagets största delägare – affärsmannen Rune Andersson. Det är åtminstone enklare än att ställa frågan till de amerikanska, brittiska, tyska och spanska investmentbolag som också är delägare i samma skolkoncern.

Annons

Att kommunala skolor måste ha beredskap att ta emot alla elever medan vinstjagande skolföretag alltid har möjlighet att säga stopp, visar den orättvisa och skevhet som råder inom det svenska skolsystemet. Det gör att villkoren för bemanning, arbetsförhållanden och lokalanvändning blir olika.

Annons

Om försvaret från branschen var förväntat är det desto mer allvarligt att landets tredje största parti Moderaterna inte förstår hur allvarligt problemet är (Aktuella frågor 29/12). Istället för att se det uppenbara – att landets elever inte har likvärdiga möjligheter att klara sin skolgång – tar Josefin Malmqvist och Noria Manouchi till samma gamla vanliga högermedicin för att bota orättvisor: hårdare kontroller och striktare pekpinnar.

De moderata företrädarna frågar sig vad Socialdemokraterna åstadkommit med skolan under sina regeringsår 2014–2022. När det gäller att få bort marknadstänket från skolan har de rätt i att inget har förändrats, men det beror enbart på att högerpartierna inklusive Sverigedemokraterna stoppat varje försök till förändring som lämnats till riksdagen.

Vad vi socialdemokrater däremot gav under våra regeringsår var stora tillskott till landets kommuner som gjorde att tiotusentals personer kunde anställas i skolan. Den satsningen fick ett abrupt slut så fort Ulf Kristersson (M) tillträdde som statsminister.

Annons

Vi är inte emot möjligheten att välja skola. Däremot kan de orättvisor som tillåts idag, att ägarna till vissa skolor ska göra ekonomisk vinst på elevernas skolgång, aldrig gagna landets elever. Det är dags att stänga skolmarknaden.

SKRIBENTERNA

Niklas Karlsson (S), ordförande för Socialdemokraterna i Skåne samt ordförande för riksdagens skatteutskott

Joakim Sandell (S), ordförande för Socialdemokraterna i Malmö samt ledamot i riksdagens finansutskott

Adnan Dibrani (S), ledamot i riksdagens finansutskott

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan