Texten har korrigerats.

I takt med ökad medellivslängd förväntas vi arbeta allt längre. Enligt SCB:s senaste statistik, från 2021, är medellivslängden för kvinnor cirka 85 år och 81 år för män.

Vid årsskiftet höjdes åldern för när man som tidigast kan ta ut allmän pension, från 62 år till 63 år. Lägsta åldern för att få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg ändrades från 65 år till 66 år.

Och framöver kommer pensionsåldern höjas än mer.

År 2026 ska riktåldern vara 67 år. Det betyder att man tidigast kan ta ut garantipension och få bostadstillägg och inkomstpensionstillägg. Samtidigt ändras lägsta åldern för uttag av allmänpension till 64 år, det vill säga tre år före riktåldern.

Men redan idag har äldre över 55 år svårt att hitta ett arbete. Riksrevisionen lyfte fram det i sin rapport 2021 och rekommenderade att Arbetsförmedlingen ska få i uppdrag att öka fokus på ålder för att motverka åldersdiskriminering i arbetslivet. Ändå finns inte äldre med i regeringens uppdrag till Arbetsförmedlingen.

Äldre personer drabbas av ålderism och olika typer av utsatthet, utmaningar och bekymmer. Det kan gälla allt ifrån att man som äldre inte räknas med på samma sätt som yngre, till ensamhet och svårigheter att betala räkningar i ett alltmer digitalt samhälle.

Den fattigdom som drabbar äldre genom små eller inga pensionsinkomster är också en form av utsatthet. Enligt Pensionsmyndigheten levde 13 procent av alla över 65 år med låg ekonomisk standard år 2020, av dem var cirka 90 000 män och 180 000 kvinnor. Högst andel utgjordes av ensamstående kvinnor över 80 år. För att jämföra fattigdomen i Sverige med övriga EU-länder används två olika begrepp, relativ och absolut fattigdom. Sverige har lägst andel i EU när det gäller äldre i absolut fattigdom, men presterar bara något under genomsnittet när det gäller den relativa fattigdomen.

Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. Såväl samhällsservice som banker, företag och massmedier har ställt om till en verklighet där man måste kunna ta sig fram digitalt. Det har gjort att användningen av kontanter har minskat. Allt fler betalar med kort. Men digitala betaltjänster kräver betalkonto och bank-id och eftersom alla inte har det uppstår problem som kan uppfattas som diskriminering och utestängning från hela samhället. Regeringen beslutade därför 2020 att statens roll på betalningsmarknaden ska ses över. Den 31 mars är det deadline för ”Betalningsutredningen” och senast då ska utredaren Anna Kinberg Batra lämna över utredningen som ska ta ställning till hur statens roll bör se ut i framtiden.

“De frånkopplade”, kallar forskarna Tobias Olsson och Dino Viscovi dem som inte använder mobiler eller andra digitala enheter till sådant som swish, bussbiljetter, parkeringsavgifter, internetbank och mejlkontakter med inte minst myndigheter. Det är ofta resurssvaga äldre människor med låga inkomster, kortare utbildning eller som oftare lever ensamma.

Riksdagen har slagit fast att Sverige har som mål att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser, men eftersom kontanthanteringen har minskat är det inte så idag.

15 av landets 21 länsstyrelser bedömer att tillgången till grundläggande betaltjänster är så låg att det inte kan anses vara tillfredsställande. De som drabbas är främst äldre, personer med funktionsnedsättningar, asylsökande och nyanlända.

Staten måste ta en större roll, ett större ansvar, när det gäller betaltjänster och säkra att alla har tillgång till dem, samt införa ett pensionssystem som ger mer jämlika och jämställda pensioner. Regeringen bör ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att öka insatserna för äldre i arbetslivet.

För att människor ska orka arbeta längre behövs förstås även andra åtgärder, till exempel arbetstidsförkortning.

Regeringen och riksdagen bör besluta att Sverige ska införa en statlig e-legitimation som är anpassad efter människors behov och förmåga. Tillgången till denna e-legitimation och den tekniska utrustning som krävs måste säkras för personer med mindre ekonomiska resurser. Det ska också vara möjligt att betala med och hämta ut kontanter inom ett rimligt avstånd från sin bostad.

Ska vi arbeta längre måste samhället göra mer.

Vad som behövs är ett solidariskt samhälle där alla får möjlighet att bidra efter sin förmåga.

SKRIBENTERNA

Lena Östholm Munkberg, tf språkrör för Gröna seniorer riks, Miljöpartiets seniorförbund

Lennart Tonell, språkrör för Gröna seniorer riks, Miljöpartiets seniorförbund

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.