Annons

Annons

Annons

opinionSvensk politik

Aktuella frågor
”Våldsbejakande extremism är även en barnrättslig fråga.”

Radikalisering och våldsbejakande extremism bör inkluderas i det förebyggande arbetet mot våld, missbruk och hedersrelaterat våld bland barn och unga, skriver Maria Frisk, chef för Rädda Barnens Sverigeprogram.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Så fort barn och unga uttrycker hatbudskap gäller det att handla direkt, skriver artikelförfattaren.

Bild: Matthias Schrader

Annons

Vuxna som varit nära barn och ungdomar som dragits in i våldsbejakande och extremistiska miljöer säger ofta: ”Vi har varit oroliga länge, men inte riktigt vetat hur vi ska agera.”

Så fort barn och unga uttrycker hatbudskap gäller det att handla direkt. De kan vara på väg att dras in i våldsbejakande och nazistiska miljöer, ansluta sig till terrororganisationer utomlands eller begå våldsbrott motiverade av extremistiska budskap. Kanske har det redan skett.

Vuxna är generellt sett bra på att känna av när något inte står rätt till.

Som vuxen kan man studsa till och bli orolig när ett barn eller en ung person uttrycker något hatiskt eller agerar på ett nytt sätt. Däremot är det inte så lätt att veta vad man ska göra.

Annons

Vuxna som möter barn i sin vardag behöver verktyg för att tidigt kunna reagera på hatbudskap. 

Annons

Under hösten lanserade Rädda Barnen vägledningen Växa upp utan hat – att prata med barn och unga om extremism. Vägledningen är ett resultat av lärdomarna från samtalen till Orostelefonen – Rädda Barnens stödtelefon för anhöriga, barn och unga – om radikalisering och riktar sig till viktiga vuxna, såsom anhöriga, yrkesverksamma och föreningsledare, som vill lära sig mer om hur man kan prata och arbeta förebyggande kring frågor som rör hat och radikalisering.

När vuxna vågar prata med barn och unga om sådant som är svårt och komplext visar de att de bryr sig och vill lyssna. Det ökar chanserna för att barn och unga ska våga prata och be om hjälp när det behövs. Men för att skapa förändring räcker det inte.

Vuxenvärlden behöver reagera på samhällsnivå, säkerställa att skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård samverkar, både för att fånga upp oro i tid och för att se till att barn och ungdomar får rätt insatser. Det samlade förebyggande arbetet hos bland annat Center mot våldsbejakande extremism bidrar till det.

Frågan om våldsbejakande extremism, radikalisering och hat har länge i första hand behandlats som en polisiär och militär fråga, eller en fråga som enbart rör terrorism och säkerhet. Men det är även en barnrättslig fråga där samhället också satsar brett på förebyggande arbete kring våld och psykisk hälsa.

Annons

Barn som riskerar att fara illa, eller som far illa ska, oavsett anledning, ha rätt till stöd och insatser i rätt tid.

Annons

När barn kallas för ”IS-barn”, ”terrorist” eller ”nazist” finns risken att de avhumaniseras eller att man utgår ifrån att vissa barn inte har samma rättigheter som andra. I en tid där barns rättigheter ifrågasätts är det läge att påminna om att barnkonventionen är svensk lag och att den gäller alla barn i Sverige. Rädda Barnen vill därför se:

• Ett stärkt barnrättsperspektiv i frågor som rör radikalisering och hatbudskap. Barn och unga som drabbas av eller uttrycker hatbudskap ska ha rätt till stöd, skydd och behandling. Det kan ske genom att radikalisering och våldsbejakande extremism inkluderas i det förebyggande arbetet mot våld, missbruk och hedersrelaterat våld bland barn och unga.

• Ett stärkt systematiskt arbete kring frågor som rör radikalisering och hatbudskap. Socialtjänst, vård och skola måste vara rustade för att bemöta barn och unga som uttrycker hatbudskap, eller där det finns oro för radikalisering. 

SKRIBENTEN

Maria Frisk, chef för Rädda Barnens Sverigeprogram.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan