Både i Sverige och runt om i världen utgör ”nyhetsöknar’ ett hot mot demokratiska processer. Nyhetsöknar uppstår när lokala medier slutar rapportera från sitt geografiska område eller när specifika grupper har begränsad tillgång till, eller saknar, oberoende information.

Lokala medier har en viktig roll att skildra, granska och förklara samhällets skeenden. I områden där det finns nyhetsöknar går valdeltagandet ner och avsiktligt vilseledande information, desinformation, får bättre grogrund. Något som bidrar till polarisering i samhället.

Rysslands krig mot Ukraina har gjort att säkerhetsläget och den ekonomiska situationen har blivit ohållbar för lokala journalister, som därför har lämnat vissa områden. Att det är så kan få förödande konsekvenser. Oberoende lokala medier har stor betydelse för människors möjlighet att informera sig och fatta beslut efter det - och därmed för deras säkerhet. Lokala medier har också en viktig roll i att granska makthavares beslut och användning av biståndet.

Lokala medier är dessutom viktiga nyhetskällor för marginaliserade grupper, som etniska minoriteter, kvinnor och äldre. Deras röster och perspektiv är allt för sällan med i etablerade medier.

Nyhetsöknar sprider sig nu i Nordamerika, Afrika och Europa. Det som sker med lokala medier i Ukraina är därför bara ett exempel på något som sker överallt i världen. Förra året saknade till exempel 40 svenska kommuner redaktionell närvaro, enligt Institutet för mediestudiers årsbok 2022.

Ett sätt att få bukt med avsaknaden av lokala medier skulle kunna vara att redaktioner som ligger i närheten av nyhetsöknarna och de journalister som jobbar där börjar täcka underrapporterade områden, ämnen och grupper.

Beskattning av globala plattformar och big tech-företag som Meta och Alphabet skulle också kunna vara ett sätt att finansiera lokala medier. Och oundvikligen måste läsare i högre grad börja betala för professionell, oberoende journalistik.

Människor som bor och arbetar i nyhetsöknar börjar ofta söka information på lokala webbplatser eller sociala medier. I vilken utsträckning de kan fylla tomrummet från lokala medier är omtvistat. Informationen är ofta ensidig och ger en ytlig bild av samhällsförändringar. Det är därför inte att betrakta som oberoende journalistik och kan därför inte ersätta lokala medier.

Det ligger i Sveriges intresse att agera mot nyhetsöknar både på hemmaplan och internationellt. Oavsett den nya regeringens inriktning, migrationspolitik och eventuella villkor för bistånd tyder det regleringsbrev som styr biståndsmyndigheten Sida på att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer även i fortsättningen ska prioriteras som en del av det internationella biståndet. Om det stödet ska vara meningsfullt måste mediefrihet och pressfrihet utgöra en central del av det.

Ideella organisationer som stödjer medieutveckling runt om i världen är beroende av stöd och måste ha möjlighet att i sin tur stödja lokala medier och ge dem förutsättningar för nya finansieringsmodeller som fungerar idag.

Regeringen har gett Sida i uppdrag att komma in med en analys av förutsättningar för Sveriges bidrag till återuppbyggnaden av Ukraina. Analysen ska ligga till grund för en möjlig ny strategi för Sveriges reform- och återuppbyggnadsstöd till landet. Att oberoende medier prioriteras i strategiska beslut kring återuppbyggnaden är avgörande för Ukrainas möjlighet att värna demokratin.

Om regeringen beslutar att ändra Sveriges biståndspolitik, som idag innehåller en strategi för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, är det viktigt att yttrandefrihet, fria och oberoende medier, tillgång till information och motverkande av desinformation, även i fortsättningen prioriteras.

För fungerande demokratier är inga nyheter dåliga nyheter.

SKRIBENTEN

Emma Lygnerud Boberg, rådgivare för genus och programutveckling vid IMS, International Media Support, en global ideell organisation som arbetar i mer än 30 länder för att främja kvalitetsjournalistik, utmana repressiv lagstiftning och värna mediearbetares säkerhet.