Lotta Löfgren, professor i sexologi, kommenterar min kritik av SVT:s realityserie Hotell Romantik och ”kan inte låta bli att reflektera kring skillnaden mellan hållningen i officiella dokument, riktlinjer och nationella strategier kring sexuell hälsa och rättigheter för alla och den debatt som serien skapat” (Aktuella frågor 27/1 respektive 10/2).

Jag vet inte vilken hållning Löfgren syftar på. Men de inlägg jag har läst (naturligtvis inte alla) har lika lite som jag ifrågasatt det självklara i att alla människor oavsett kön, läggning, ålder, etnicitet etcera har rätt till kärlek, intimitet och sex på egna villkor hela livet.

Det är både glädjande och angeläget att ämnet ges plats i samhällsdebatten och medierna. Inte bara för att äldre är både friskare än förr och sexuellt aktiva långt upp i åldrarna, något som ju berikar livet, utan även för att det utmanar fördomen att sex är ett ungdomens privilegium.

I ett samhälle där det är en merit i sig att vara ung och slät är det dessutom ännu viktigare att visa hur människokroppen förändras med åren. En yngre person som deltagit i debatten kring Hotell Romantik tyckte till och med att det är härligt att kunna se fram emot ett gott, aktivt sexliv som äldre, något hen inte hade trott vara möjligt. Samtidigt har någon annan beklagat sig över samhällets besatthet av sex, vilket kan vara nog så påfrestande om man inte tycker sex är allt på jorden eller till och med är asexuell. Så nog återstår det en hel del för att bryta normer och tabun kring sex. Men det var inte det mitt tidigare inlägg på Aktuella frågor handlade om. Det är seriens format, sättet äldre framställs på som är förlöjligande och endimensionellt. Är det inte lite konstigt att människor efter bara några dygns bekantskap skickas iväg till en liten stuga och förväntas dela dubbelsäng? För att vid frukosten dagen därpå rapportera inför de nyfikna kompisarna likt tonåringar som brukar fråga, ”gjorde ni det….?”

Genom att locka 70-åringar att delta i krystade dagislekar och tonårig ”romantik” befäster Hotell Romantik den ålderism som finns i dagens Sverige. Jag undrar fortfarande: Vad vill SVT med serien?

Så fräls oss, inte från kärleken, men den ointelligenta och förminskande framställningen av den!

SKRIBENTEN

Chris Marschall, före detta kulturchef i Region Skåne

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.