Annons

Annons

Annons

opinionSjukvård i Skåne

Aktuella frågor
”Läget på sjukhusen i Skåne blir allt mer allvarligt.”

Bristen på vårdplatser medför att sjuka patienter måste skickas hem från akutmottagningar och att kritiskt sjuka patienter inte kan läggas in på avdelningar, något som i sin tur medför etisk stress för läkarna. Det skriver fyra företrädare för Sjukhusläkarna, den största yrkesföreningen inom Sveriges läkarförbund.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Bristen på vårdplatser medför att sjuka patienter måste skickas hem från akutmottagningar och att kritiskt sjuka patienter inte kan läggas in på avdelningar, skriver artikelförfattarna.

Bild: Arkiv

Annons

Diskussionerna om vilken vård som ges vid landets sjukhus har länge handlat om sämre tillgänglighet, att operationer måste ställas in och att det råder brist på sjuksköterskor som medför att mycket vård får vänta.

Ivos, Inspektionen för vård och omsorgs, granskning av hur sjukvården tar hand om patienter med akut sjukdom, framför allt de som är i behov av inneliggande vård på sjukhus i Skåne, visar att verkligheten är mycket allvarligare än så.

Fackliga representanter har i många år slagit larm om, och visat i siffror, att bristen på vårdplatser innebär en katastrofal situation på akutmottagningar i hela landet. Bristen på vårdplatser medför att sjuka patienter måste skickas hem från akutmottagningar och att kritiskt sjuka patienter inte kan läggas in på avdelningar, något som i sin tur medför etisk stress för läkarna.

Annons

Annons

Ivo kommer fram till att Region Skåne inte leder och planerar verksamheten vid SUS Lund och Malmö samt Helsingborgs lasarett på ett sätt som gör att kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen kan upprätthållas.

Enligt Ivo har SUS Lund och Malmö tillsammans 1 084 fastställda vårdplatser. Men Ivo fann under sin inspektion att antalet disponibla vårdplatser var 840.

Ivos rapport beskriver vårdplatsbristen under hösten 2022, men antalet disponibla vårdplatser har minskat under många år. Att patientsäkerheten är hotad har facket tagit upp i dialog med företrädare för arbetsgivaren, Region Skåne, men har dementerats av sjukhusledningen.

Läget blir allt mer allvarligt, inte minst på akutmottagningarna i Lund och Helsingborg.

Under 2022 vittnade överläkare Bobby Tingstedt vid upprepade tillfällen i en rad medier om skånska patienter som avlidit till följd av att operationer inte kunnat utföras i tid, på grund av brist på både personal på operationsavdelning och vårdplatser som behövs för vård efter operation.

I en debattartikel i Dagens Nyheter nyligen beskriver överläkare Magnus Löndahl hur patienter på akutmottagningen på SUS Lund inte har fått korrekt behandling. Att patienter med typ 1 diabetes behöver insulin flera gånger per dag för att inte utveckla allvarlig akut komplikation är basal kunskap. Ändå kan akutmottagningen i Lund inte tillhandahålla det livsnödvändiga läkemedlet på ett medicinskt säkert sätt.

Annons

SUS ledning har försökt göra något åt bristen på vårdplatser genom att låta läkare från specialistsjukvårdens planerade vård ta hand om patienter i behov av akut vård. Det gör att läkare inom specialistvården får mindre tid till patienter med kroniska sjukdomar. Åtgärder fördröjs, risken för att behovet blir akut växer och därmed att patienten behöver en vårdplats.

Annons

Så länge bemanningen inom specialistvården inte ökar finns det inte tillräckliga resurser för att hjälpa akut sjuka patienter. Men resultatet blir också sämre omhändertagande av kroniskt sjuka patienter. Ett exempel är att väntetiden för att göra koloskopi vid misstänkt cancer har ökat. En koloskopi som bör göras inom tio dagar får nu vänta cirka tre månader.

Det är uppenbart att Region Skåne, i likhet med övriga regioner, har misslyckats med sitt uppdrag att ge den sjukvård som invånarna i regionen har rätt till, utan att behöva stå till svars för det. Det är inte rimligt att staten gång på gång ska ge regionerna mer pengar för att leverera vård som de redan har skyldighet att ge. Grundläggande brister måste få bärkraftiga lösningar på lång sikt.

För att kunna hitta konkreta och adekvata lösningar på problemen måste arbetsgivarsidan till en början lyssna på oss som jobbar inom sjukvården.

Sjukhusläkarna kräver:

• En högre grundbemanning och en översyn av vilka yrkesgrupper som gör vad. Ansvarsområdena måste renodlas. Det förbättrar patientsäkerheten och arbetsmiljön, något som leder till att medarbetare vill stanna kvar.

Annons

• Att den medicinska ledningen på avdelningarna stärks. Det krävs hög medicinsk kompetens hos cheferna så att de kan bedöma, optimera och utveckla verksamheterna utifrån medicinska behov.

• En ökad nationell styrning av sjukvården. Regionernas ansvar måste förändras.

SKRIBENTERNA

Elin Karlsson, överläkare och ordförande för Sjukhusläkarna

Karin Filipsson, överläkare och ordförande för Sjukhusläkarna Lund

Katrin Lange Norström, överläkare och ordförande för Sjukhusläkarna Helsingborg

Rofida Ghazvinian, specialistläkare och ordförande för Sjukhusläkarna Malmö

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan