I HD:s artikel från den 16 februari som handlade om att kommunstyrelsens arbetsutskott nu godkänt förslaget om att avveckla kommunal personliga assistans i Örkelljunga uttrycker sig kommunstyrelsens ordförande olyckligt. Denne angriper där legitimiteten i det pågående folkinitiativet till folkomröstning i kommunen, mot nedläggningen av kommunens egna assistans.

Jag vet inte om ordförande själv förstår det, men att ifrågasätta namninsamlingen genom att insinuera att människor inte förstår vad det är de skriver på eller tvingas till detta på något sätt är anmärkningsvärt. Det är inte bara en uppvisning av ett folkförakt, det är också ett illa dolt försök att underminera den demokratiska process som ett folkinitiativ innebär.

Tror ordföranden själv på fullaste allvar att folk lättvindigt lämnar ifrån sig namnteckning, namnförtydligande, datum, fullständigt personnummer inklusive fyra sista samt sin fullständiga adress till någon främling på byn? Har ordförande inte högre tankar än så om kapaciteten hos invånarna?

Mitt intryck efter att ha pratat med kommuninvånare i tusental är ett helt annat. I Örkelljunga möter man trevliga, ärliga och högst kompetenta människor som gärna använder sina demokratiska rättigheter för att hjälpa de svagaste när politikerna verkar ha slagit dövörat till.

Det enda politikerna verkar se är en budget och kronor som ska sparas, kosta vad det kosta vill oavsett konsekvenser eller folkviljan. Ingen deltar i folkinitiativet för att man inte förstår bättre, ingen tvingas att delta mot sin vilja.

Gränsen för vad det folkliga mandatet kan tolerera när det gäller allmänna besparingar på samhällets svaga är nu passerad med råge. Detta uttrycks med all önskvärd tydlighet i vårt initiativ.

Daniel Melander