Elvaåriga Bryna i Lycksele fick akut kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, bup, efter att ha skurit sig i ansiktet flera gånger. Men trots självskadebeteende, ångest och självmordstankar fick hon inget samtalsstöd – bara medicin. Ett halvår senare tog hon sitt liv.

I en granskning av fallet berättar Ekot att bup i Västerbotten själv har hittat flera brister i Brynas ärende, liksom Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Till exempel fick Bryna träffa nya personer vid nästan varje vårdkontakt, något som hänger ihop med bups notoriska brist på personal och svårigheter att rekrytera.

”Man ska ju aldrig bara ge läkemedel”, säger Håkan Jarbin, överläkare på bup i Halland och en av de specialister som har granskat Brynas journaler för Ekots räkning. Han menar att insatserna för Bryna var helt otillräckliga: ”Det lyser av pappren hur dåligt skick hon är i och hur hög risk hon har.”

Självklart är det bra att barn och unga som mår dåligt söker vård, diagnostiseras och får medicinsk behandling. Men experterna är eniga: medicinerna ska alltid kombineras med samtalsstöd av psykolog. Vilket långt ifrån alltid sker. Och när behandlingen haltar riskerar patienter att fastna i mångårig medicinsk behandling i onödan. De svåraste fallen kan, likt Brynas, sluta i katastrof.

Regeringen Kristersson tillträdde med höga ambitioner om att stärka barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige.

”Få frågor är så viktiga som att tidigt nå barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa … Vi är många som själva har upplevt det i vår omedelbara närhet”, sade statsminister Ulf Kristersson (M) i sin regeringsförklaring den 18 oktober förra året och aviserade flera satsningar. Bland annat ska varje självmord analyseras i en ”haverikommission”, och en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention tas fram.

Det stämmer att alltför många tvingas uppleva det lidande och den sorg som följer med psykisk ohälsa. Alldeles för ofta är det barn som drabbas. 2021 skrevs rekordmånga recept på antidepressiva läkemedel ut till barn, över 30 000 stycken. Siffran vittnar om stort lidande och stämmer till eftertanke.

Enligt Socialstyrelsen beror den ökade förskrivningen på att fler barn och unga diagnostiseras med depression och ångestsyndrom. Att de flesta psykiska besvär är lindriga är en klen tröst i ljuset av att barns och ungas dåliga mående ökar. Och psykisk ohälsa i unga år tenderar att återkomma under vuxenlivet.

Att så unga barn som Bryna tar sitt liv är ovanligt, men hennes fall är dessvärre inte unikt. Antalet självmord bland personer under 18 år ligger ännu still på cirka 20 per år, men riskerar förstås att öka i takt med att det dåliga måendet ökar. Och suicid är redan den vanligaste dödsorsaken bland 15–24-åringar.

Regeringen har ännu inte startat utredningen om den nationella strategin för psykisk hälsa och den livsviktiga suicidpreventionen. Strategin ska presenteras senast den 1 september. Raskt marscherat – men så är behoven också skriande. De barn och unga som riskerar livet i psykisk ohälsa har ingen tid att förlora.