Nu behöver fler få möjlighet att idrotta, stanna kvar i idrottsföreningarna, återvända eller upptäcka något nytt, anser idrottspolitiska talespersoner för SD och M och kulturpolitiska talespersoner för KD och L (Aktuella frågor 21/2).

De fyra partiföreträdarna understryker idrottsrörelsens stora betydelse för folkhälsan. De förklarar att regeringen ger förutsättningar för klubbar, aktiva och intresserade att fortsätta det arbete som de är bäst på: att engagera människor till rörelse. Ambitionen är god, men den enda konkreta åtgärden som presenteras är att undersöka möjligheterna att införa ett fritidskort. Tanken är att det skulle ge särskilt barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll förbättrade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter.

Om alla barn och unga skulle få ett fritidskort eller bara de från socioekonomiskt utsatta hushåll är oklart. I det senare fallet är risken stor att de blir utsatta för negativa kommentarer och inte känner sig välkomna i idrottsföreningarna.

För att motverka folkhälsans utmaningar understryker partiföreträdarna att de vill bejaka och uppmuntra människor att träna tillsammans som familj, över generationerna. Just det tar Föreningen för idrott hela livet, som jag drog i gång i januari förra året, fasta på.

Föreningen tillkom av ideologiska skäl och den förväntade effekten är, utöver gemenskap och glädje, bättre hälsa och livstillfredsställelse för dem som är med och på samhällsnivå minskade sjukvårdskostnader.

Föreningen vill förverkliga Riksidrottsförbundets beslut 2015 om att verka för idrott hela livet, alltså att inte bara satsa på elit utan på bredd i alla åldersgrupper, ett budskap som inte fått något större genomslag i landets idrottsföreningar.

Föreningen för idrott hela livet vill vara ett komplement, inte en konkurrent, till andra idrottsföreningar. Ändamålet är att bedriva idrottslig verksamhet med särskild inriktning att erbjuda tävlingsfria aktiviteter för alla åldersgrupper i syfte att ha kul.

Johan Högman, doktor i pedagogiskt arbete med inriktning idrottsvetenskap vid Karlstads universitet, föreslog i en rapport 2021 att idrottsföreningar ska modifiera sin verksamhet genom projekt för nya medlemmar där aktiviteterna har mindre allvarsam och mer informell prägel. Det kan ske genom att tona ned tävlingsmomentet, inte ställa krav på prestation och att ge deltagarna större möjlighet att utforma aktiviteterna. Föreningen för idrott hela livet har tagit fasta på just det.

Medlemmarnas önskemål är centrala för vilka aktiviteter som ska erbjudas. Välkomna är alla som vill prova på en ny idrott utan att tävla eller som slutat i sin tidigare idrottsförening på grund av att antalet träningar är fler än vad de har tid eller lust till.

Först startade Föreningen för idrott hela livet boule, gåfotboll och stavgång för människor som är över 65 år. Nu är deltagarna entusiastiska. Varje aktivitet avslutas med en kaffestund. Rekryteringen av ungdomar har varit svårare. Men en vändning skedde i januari i år då gåfotboll som rastaktivitet för flickor och pojkar i åk 3 och åk 4 startades på en skola i Lund.

Föreningen för idrott hela livet vill bidra till att motverka ensamhet, minska äldres stillasittande, stärka folkhälsan och att få fler att engagera sig i idrottslig verksamhet. Idag finns föreningen i Lund, men den skulle kunna starta på många fler ställen i landet.

SKRIBENTEN

Erwin Apitzsch, grundare av och ordförande i Föreningen för idrott hela livet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.